"Rapporten kan bli en spark i rumpan"

– Klimatrapporten kan bli en spark i rumpan för beslutsfattare som måste anpassa samhället för de klimatförändringar som redan påverkar oss, säger Måns Nilsson, vd på forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute.

– Men det finns ingen ”säker zon”, det kommer att bli besvärligt och innebära mycket lidande för människor, säger

Han tycker att rapporten från FN:s klimatpanel ger en djupare förståelse för hur stora riskerna är med klimatförändringarna och hur de påverkar människor, ekosystem och många arters fortlevnad.

– Det som är nytt i rapporten är att den tydligt visar hur saker samspelar och att detta inte är ett lokalt utan ett globalt problem.

Krävs anpassningar

Som exempel nämner Måns Nilsson att klimatförändringar i andra delar av världen påverkar produktion och leverantörskedjor även i Sverige. Och trots att det till en början kan bli mer gynnsamma växtförhållanden här uppe i norr, till följd av varmare och blötare klimat, så kommer vår tillgång till livsmedel att påverkas negativt när det blir torka och översvämning i länder som vi importerar från.

I rapporten lyfts också vikten av att samhällen och människor med all kraft anpassar sig till klimatförändringar. Enligt Nilsson är det två parallella spår som måste hanteras samtidigt – minska utsläppen och ställa om samhället.

– Det kräver att vi tar in hållbarhet och anpassning i allt vi gör, i infrastruktur, i stadsplanering och i jordbruk. Hittills har fokus legat på att minska utsläppen, säger han och påpekar att rapporten kan bli en väckarklocka.

– Jag tror att vi börjar vakna upp till verkligheten att allvarliga klimateffekter sker i dag och de kommer att bli allvarligare i framtiden.

"Kritiskt årtionde"

Nilsson framhåller att Sverige har varit pådrivande i frågan om hur mycket av klimatpengarna globalt som ska går till anpassning respektive minskade utsläpp, bland annat på klimatmötet i Glasgow i höstas.

– Överlag är det mer populärt att prata utsläppsminskning, mycket för att det handlar om teknikutveckling. Att hantera risker och göra anpassning är mer av ett samhällsproblem och det är inte lika attraktivt för den privata sektorn att gå in i. Då behöver samhället gå in.

Kaisa Kosonen, klimatexpert hos Greenpeace Norden, har följt FN:s klimatförhandlingar som observatör i över tio års tid.

"Rapporten är ingen upplyftande läsning. Effekterna från klimatförändringarna är allvarligare och kommer fortare än väntat", skriver hon i en kommentar och fortsätter:

"Vi befinner oss nu i ett kritiskt årtionde. Men bara genom att verkligen ta till oss dessa fakta från forskningen, kan vi hitta lösningar som matchar omfattningen av de utmaningar som klimatkrisen innebär."

Politisk oenighet

Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, menar att världen är praktiskt förmögen att vända utvecklingen. Men på frågan om världen är politiskt förmögen att enas svarar han mera tveksamt.

– Jag tror att det är väldigt svårt. Det man har enats om i Parisavtalet är fina ambitiösa målsättningar. Men det finns ingen jättebra mekanism för att leverera på de här målsättningarna, säger han.

– Vi ser nu hur klimatambitionerna i världen ökar, många länder har uppdaterat sin klimatpolitik, men det krävs väldigt mycket mer.

En fråga är till exempel den om städning, vem som ska rensa atmosfären på koldioxid. Fridahl påpekar, vilket rapporten också är tydlig med, att de länder som riskerar att råka mest illa ut till följd av klimatförändringarna inte står för de största utsläppen.

– Jag gissar att vi kommer att se en förnyad diskussion om ansvar och skuld runt klimatfrågan, säger han.

"Förödande konsekvenser"

Naturskyddsföreningen beskriver rapporten som en varningsklocka och en tydlig påminnelse om den allvarliga klimatkris vi befinner oss i.

"Hela samhällens existens riskeras", skriver generalsekreterare Karin Lexén i ett uttalande och fortsätter:

"Vi talar om förödande konsekvenser för vår matproduktion, människors hälsa, livsbetingelser för djur och växter, vattenresurserna och människors möjlighet till överlevnad. Klimatutsläppen måste minskas drastiskt nu, vilket kräver omedelbar, konkret handling på alla nivåer."