Tullen sprängde fler ligor

Tullen intensifierade sitt arbete för att stoppa den organiserade brottsligheten förra året. Totalt säger man sig ha upptäckt 57 kriminella smugglingsnätverk, jämfört med 37 året innan. Samtidigt ska 30 smugglingsnätverk ha slagits ut, jämfört med 17 stycken 2019.

En förklaring är att tullen satsat hårdare på så kallade kontrollerade leveranser.

Det innebär att tullen tillåter att en olaglig försändelse, med exempelvis droger, passerar gränsen under övervakning, för att på så sätt kunna identifiera och lagföra fler som är inblandade i brottet.

– Vi gjorde fler kontrollerade leveranser vid grova brott, vilket medförde att fler brottsnätverk har kunnat kartläggas, säger Per Westberg, avdelningschef för tullkriminalavdelningen.

Kumpaner utomlands

Enligt tullen handlar det till största delen om narkotika, även om det också finns exempel på storskalig alkohol- och cigarettsmuggling.

En stor del av arbetet sker i samverkan med andra myndigheter, framför allt polisen. Att identifiera smugglingsligorna är viktigt eftersom deras verksamhet indirekt genererar stora vinster till kriminella grupperingar i Sverige, enligt Tullverket.

– De kriminella nätverk som ägnar sig åt smuggling varierar i storlek och omfattning, ibland genomför de bara en del av kedjan, ibland hela vägen ut i missbrukarledet. Det är inte heller ovanligt att ett nätverk ansvarar för att försörja ett annat nätverk som sedan sköter försäljningen vidare, säger han.

Verksamheten kräver att medlemmarna har goda kontakter utomlands.

– Om du ska smuggla ett större parti narkotika från exempelvis Spanien måste du ha kontakter där, vänner eller tidigare kumpaner, och du måste ha kunskaper om logistikbranschen för att veta hur det går till när en godssändning korsar gränserna, säger Per Westberg.

Svårt lagföra alla

Ett kriminellt nätverk räknas som utslaget eller allvarligt skadat när hälften av nätverkets identifierade medlemmar dömts till fängelse, varav hälften för grovt brott.

Att nå så långt är dock inte alltid lätt.

– Det är inte så ofta vi lyckas få så många dömda för grovt brott som krävs. Vi kanske lyckas kartlägga individer i ett nätverk och vet på ett ungefär vad de har för roller, men det betyder inte att vi i slutändan får alla lagförda för själva smugglingen eller inblandning i den, säger Per Westberg.

TT: Trots era insatser har vi fortfarande ett inflöde av illegala vapen och droger i Sverige. Varför lyckas tullen inte täppa till?

– Sverige är ett öppet land. Vi kan inte vara överallt hela tiden, säger Per Westberg.

– För oss är det viktigt att tänka på helheten i brottsbekämpningen, att beslagta illegala varor som till exempel narkotika, lagföra så många som möjligt för brottet så att vi kan slå ut ett kriminellt nätverk och även spåra eventuella brottsvinster. Men vi kommer aldrig att bli hundraprocentiga, säger han.

Pappersmasker

Pandemin satte också spår i tullens verksamhet, där man hindrade stora mängder undermålig skyddsutrustning från att komma in i landet.

Under 2020 stoppades nästan 7 miljoner produkter, jämfört med cirka 51 000 året innan. Främst handlar det om visir, munskydd, testkit, skyddshandskar och annan skyddsutrustning.

Efter kontroll släpptes det mesta igenom, men över en halv miljon artiklar fick importförbud.

– Det mesta har varit skyddsmasker och munskydd. Mycket av det som vi tittat på har varit som tunt papper bara, inget att rekommendera att använda överhuvudtaget, säger Anna-Lena Heinänen, biträdande avdelningschef för kontrollavdelningen på Tullverket.

Under 2021 har dessa varor fortsatt komma i stor mängd. Hittills har omkring 36 000 defekta munskydd stoppats från försäljning.