Coronakrav sätter förskolepersonal på prov

I Sverige finns det inte någon lag som bestämmer hur stora barngrupper på förskolan får vara. I stället har Skolverket satt riktmärken för hur många barn som bör ingå i en grupp: sex till tolv barn om de är i åldrarna ett till tre år, och nio till femton barn om de är i fyra-femårsåldern.

Verkligheten ser rejält annorlunda ut i många av landets kommuner, visar Skolverkets statistik. Många kommuner har större grupper, med ett snitt på drygt 17 eller 18 barn.

Stort problem

Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand beskriver stora barngrupper i förskolan som "ett jättestort arbetsmiljöproblem" även i normala tider. Och under coronakrisen har vissa förskolor tvingats slå ihop avdelningar på grund av sjukskrivningar bland personalen, så att grupperna blivit ännu större, säger hon.

– Och det är klart att när det blir än större grupper, då ökar kanske också oron för att man inte ska lyckas hålla riktlinjerna, ens när det gäller de basala hygienrutinerna.

Samtidigt, påpekar Jaara Åstrand, har många förskoleavdelningar färre barn än vanligt, eftersom föräldrar är extra noga med att hålla barnen hemma vid symptom.

– Så situationen varierar längs hela skalan.

Delar upp grupper

Södermanland är ett av de län som hittills har drabbats hårdats av coronavirusets spridning. I Södermanlandskommunen Katrineholm är snittet 17,9 barn per grupp.

– Det som inte syns i statistiken är hur vi arbetar intensivt med att dela upp barngrupperna i mindre sammanhang under större delen av dagen. Det är ett arbete som i allra högsta grad är aktuellt just nu. Det är precis det som är en av våra strategier för att jobba klokt och bra med arbetsmiljöfrågor under coronaperioden som vi befinner oss i, säger Birgitta Dahlbeck, verksamhetschef för Katrineholms förskolor.

"Väldigt påverkade"

Även i Upplands Väsby kommun, som har den högsta snittsiffran i landet – 19 barn, har man jobbat aktivt med att dela upp grupperna.

– Vi anpassar oss ganska slaviskt efter rekommendationerna. Det innebär att vi så långt det är möjligt delar upp barnen i mindre grupper. Och huvudregeln är att alla ska vara ute så mycket som möjligt, vilket innebär att merparten av verksamheten bedrivs utomhus, säger Mikael Caiman Larsson, verksamhetschef för utbildningskontoret i Upplands Väsby kommun.

– I normalläget är det självklart att barnen själva får ta mat, men nu serveras de mat vid bordet så det inte blir så mycket rörelse i grupperna. Allt som görs står i relation till att begränsa smittspridning så jag skulle säga att vi är väldigt påverkade, fortsätter han.

Vädjan till föräldrar

I Katrineholm gick kommunen i början av mars ut med en vädjan till alla vårdnadshavare, att de som har möjlighet ska ha sina barn hemma. Fram till vecka 15 var frånvaron ungefär 70 procent, därefter har den gått ned till 60 procent.

TT: Hade den här vädjan att göra med att ni generellt har stora grupper?

– Det var nog mer att vi ville skapa en så trygg och bra situation som möjligt när den här pandemin drog i gång. Vi var ju lite osäkra på skeendet, och det fanns en oro bland vårdnadshavare och personal, säger Birgitta Dahlbeck.

Inget nytt

I Linköpings kommun, där snittet är åtta barn per grupp, har man också märkt av en kraftig ökning av frånvaron. För en månad sedan var ungefär hälften av samtliga barn hemma, på enskilda förskolor har frånvaron varit över 80 procent.

– Det innebär att även om vi hade personal sjuka då, så var fler barn borta än det var personal borta, så vi kunde hantera det, säger Christel Horsak, avdelningschef för förskola och grundskola.

Att vara noga med att minska risken för smittspridning är egentligen inget nytt för förskolor, säger Christel Horsak:

– Vi har alltid rutiner för att minska smittspridning för på förskolan är det snuva, magsjuka och influensor hela tiden, året runt. Så jag tänker att vår personal är väldigt vana vid att hantera de här rutinerna.