De tidigare okÀnda hÄlen i Estonias vrak har fÄtt Statens haverikommission att pÄ nytt vilja undersöka fartyget. Innan förstudien av havsbotten pÄbörjades under fredagen hölls en ceremoni vid förlisningsplatsen för att visa respekt för olyckans offer.
Ceremonin inleddes under mulen himmel vid lunchtid och kyrkorepresentanter frÄn Sverige, Estland, Lettland och Finland deltog pÄ det estniska kustbevakningsfartyget Kindral Kurvits.
Biskoparna talade och bad böner pÄ sina respektive sprÄk och en estlÀndsk musiker spelade trumpet. Runt om fartyget följde tv-bolagens fotografer hÀndelserna frÄn mindre bÄtar. Ceremonin avslutades med nÄgra fÄ regnstÀnk nÀr biskoparna kastade varsin vit ros i havet.
"Ett hedersuppdrag"
FrÄn svenskt hÄll deltog Tuulikki Koivunen Bylund, biskop emerita i Svenska kyrkan, som lÀste en bibeltext och bad tvÄ böner.
ââDet Ă€r ett hedersuppdrag. Jag var prĂ€st i Uppsala nĂ€r olyckan intrĂ€ffade och det skakade verkligen om hela stan. Flera grupper frĂ„n Uppsala omkom. Det var en tung pĂ„minnelse om livets korthet, sade hon till TT inför resan till Estland.
Eftersom gravfriden har lyfts tog Estland initiativ till ceremonin, berÀttar hon.
ââGravfriden Ă€r vĂ€ldigt viktig för oss i kyrkan. Det har att göra med respekten för mĂ€nniskan och mĂ€nniskans vĂ€rde, Ă€ven den avlidna mĂ€nniskan, och det hĂ„ller vi vĂ€ldigt hĂ„rt pĂ„ Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller vĂ„ra begravningsplatser.
Ăndring i gravfridslagen
Efter ceremonin pÄbörjades den tio dagar lÄnga undersökningen med ekolod pÄ förlisningsplatsen. Förstudiens syfte att avgöra vilka ÄtgÀrder som behövs för att fortsatt kunna granska de tidigare okÀnda hÄlen i vraket. De fartyg som deltar Àr den estniska isbrytaren Eva-316, och det svenska forskningsfartyget R/V Electra af Askö.
Dykoperationen har möjliggjorts i och med en Àndring i lagen om gravfrid frÄn och med den 1 juli. Data om fartyget och bottenförhÄllandena kommer att samlas in med hjÀlp av ekolod och sonarmetoder.
ââVi kommer att ha utrustning som Ă€r monterad pĂ„ fartygen, som slĂ€par efter fartygen i vattnet och vi kommer att stĂ€lla ner sonarutrustning pĂ„ botten runt fartyget, sĂ€ger Jonas BĂ€ckstrand, utredningsordförande och stĂ€llföretrĂ€dande generaldirektör för Statens haverikommission.
Uppgifter om hÄl
Datan kommer senare att visualiseras med hjÀlp av forskare frÄn Stockholms universitet, ett arbete som kan ta upp till tre mÄnader. En undervattensrobot med kamera ska ocksÄ ta bilder.
ââMen den huvudsakliga fotodokumentationen planerar vi till vĂ„ren. Det har bland annat att göra med att siktförhĂ„llandena bedöms vara bĂ€st dĂ„, sĂ€ger Jonas BĂ€ckstrand.
Bakgrunden till undersökningarna Àr de uppgifter om tidigare okÀnda hÄl i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentÀr i höstas. Den sidan av fartyget lÄg tidigare ner mot botten, men Àr nu mer synlig, enligt Jonas BÀckstrand.
ââDĂ„ anser vi att det Ă€r angelĂ€get att man dokumenterar och undersöker den hĂ€r sidan av fartyget och de skador som finns dĂ€r.
Hoppas vrakrester hittas
Ăverlevaren och anhörigrepresentanten Rolf Sörman Ă€r ocksĂ„ ombord som observatör. Det Ă€r första gĂ„ngen han Ă€r tillbaka vid förlisningsplatsen sedan olyckan, men han sĂ€ger att lĂ€get kĂ€nns under kontroll, dĂ„ han har haft mĂ„nga Ă„r att förbereda sig pĂ„.
Rolf Sörman hoppas fÄ möjlighet att föreslÄ omrÄden som kan vara intressanta att undersöka, dÀr det har funnits mycket diskussion eller konspirationsteorier.
ââDet kĂ€nns jĂ€ttebra att fĂ„ vara med. Jag kan tycka att den nya haveriutredningens personal har agerat vĂ€ldigt annorlunda, pĂ„ ett positivt sĂ€tt, men 27 Ă„r för sent.
Rolf Sörman och mÄnga andra överlevare upplever att hÀndelseförloppet i haverirapporten inte överensstÀmmer med deras egna minnesbilder.
Han tror inte att förstudiens inflytande kommer att vara speciellt stort, men anser ÀndÄ att den kan hjÀlpa till att avfÀrda en del teorier, exempelvis om vad som hÀnde med det bÀrgade bogvisiret.
ââVad jag hoppas pĂ„ Ă€r att man ska kunna hitta vrakrester, det har ju varit vĂ€ldigt diskutabelt var visiret hittades och under vilka omstĂ€ndigheter. En del sĂ€ger att det satt kvar pĂ„ fören och i sĂ„ fall bör man kunna hitta avtryck i botten.
Stora delar av botten tÀckt
En försvÄrande omstÀndighet kring undersökningen Àr att stora delar av botten Àr tÀckt av geotextil och att omkring 300 000 kubikmeter sand har spritts ut runt fartyget. Rent praktiskt skulle Àven vÀdret kunna vara en utmaning, enligt Jonas BÀckstrand pÄ Statens haverikommission.
Han tror och hoppas dock att dokumentationen som samlas in ska kunna stÀvja spekulationerna om olyckan framöver.
ââVi hoppas att man ska fĂ„ fram sĂ„ mycket fakta som möjligt för att kunna göra bedömningar om de hĂ€r hĂ„len har pĂ„verkat förlisningen eller inte.