I ett normallÀge fungerar det nationella smittskyddet i Sverige bra. Men under extrema lÀgen, som under covid-19-pandemin, finns stora brister, Àr Riksrevisionens slutsats.
ââRegeringen har inte tagit höjd för ett smittskydd som Ă€r effektivt i bĂ„de normallĂ€ge och vid storskaliga smittor. Beredskapen inför en storskalig smittspridning kan bli bĂ€ttre, sĂ€ger Ann-Christin Johnreden, projektledare för granskningen pĂ„ Riksrevisionen.
Riksrevisionen har granskat regeringens styrning och FolkhÀlsomyndighetens uppgift att samordna, följa och utveckla smittskyddet. Pandemin med den omfattande och snabba smittspridningen den innebar, satte hÄrd press pÄ de system och strukturer som fanns. Och de rÀckte inte till.
VÄrdhygien bör samlas
Bland annat konstaterar Riksrevisionen att ansvaret för vÄrdhygienfrÄgor bör samlas pÄ en myndighet. I dag delas ansvaret mellan FolkhÀlsomyndigheten och Socialstyrelsen.
ââDet ledde till en otydlig styrning och bidrog till att myndigheterna hade svĂ„rt att nĂ„ ut med sina kunskapsstöd i kommunerna under pandemin, sĂ€ger Ann-Christin Johnreden.
PÄ liknande vis ser Riksrevisionen utmaningar i det delade ansvaret för smittskyddet som finns mellan regionerna och FolkhÀlsomyndigheten, nÄgot som Àven Coronakommissionen pekade pÄ.
FörÄldrad smittskyddslag
En förÄldrad smittskyddslag bidrog ocksÄ att till begrÀnsa en effektiv hantering av smittskyddet enligt granskningen. Lagen, som Àr frÄn 2004, riktar sig till enskilda individer och har fokus pÄ sjukdomar med en lÄngsam smittspridning som till exempel hiv. Den Àr inte anpassad för att hantera de omfattande smittskyddsÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga vid pandemier.
En annan brist gÀller uppföljning. PÄ grund av begrÀnsade rÀttsliga förutsÀttningar gick det inte för Socialstyrelsen och FolkhÀlsomyndigheten att samla in och anvÀnda regionernas data. Det gjorde det svÄrt att följa smittspridningen i ett akut lÀge.
Bristerna beror ocksÄ pÄ att regionerna har olika vÄrdinformationssystem. Riksrevisionen pÄpekar ocksÄ att det ocksÄ svÄrt att följa smittspÄrningen och till en början vaccinationerna mot covid-19.
ââVĂ„r bedömning Ă€r att FolkhĂ€lsomyndigheten borde haft möjlighet att förutse att det skulle bli ett problem, sĂ€ger Ann-Christin Johnreden.
Inget facit
Ăven om Riksrevisionen pekar pĂ„ att det finns mĂ„nga lĂ€rdomar att dra av covid-19-pandemin konstaterar de att det inte riktigt gĂ„r att veta vad som Ă€r ett effektivt smittskydd nĂ€sta gĂ„ng.
ââNĂ€sta storskaliga smitta kan slĂ„ mot helt andra grupper och spridas enligt helt andra mönster. Men med bra system och data för uppföljning och en lagstiftning som ger stöd i liknande situationer kan förutsĂ€ttningarna bli bĂ€ttre, sĂ€ger Ann-Christin Johnreden.
I mitten av maj lyfte FolkhÀlsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell pÄ DN Debatt flera omrÄden dÀr hon ser att ÄtgÀrder behövs inför framtida samhÀllskriser. Bland dessa fanns en modern smittskyddslagstiftning och bÀttre tillgÀnglighet till hÀlsodata för att styra ÄtgÀrder rÀtt.