Cancer är ett av de områden där läkemedelsutvecklingen går snabbt framåt. Nya typer av behandlingar och läkemedel som angriper sjukdomen har lett till stora framsteg och hjälpt många patienter.
Men flera år efter att läkemedel godkänts inom EU saknas i de flesta fall fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger en ökad överlevnad eller förbättrar livskvaliteten för patienterna. Det menar forskare från bland annat Göteborgs universitet som har tittat på uppföljningsdata för cancerläkemedel som introducerats i Sverige mellan 2010 och 2020 och som subventioneras av staten.
Sju av 22
I studien, som publicerats i tidskriften Clinical Drug Investigation, fann de att för sju av 22 läkemedel fanns minst en studie som tydligt visat att behandlingen lett till bättre livskvalitet eller en ökad livslängd för patienterna.
– För övriga 15 saknades tydliga vetenskapliga belägg från randomiserade kontrollerade studier för att behandlingen lett till antingen ökad livslängd eller ökad livskvalitet, säger Gabriella Chauca Strand, forskare inom hälsoekonomi och en av studieförfattarna.
För att säga om ett cancerläkemedel är effektivt eller ej är ett sätt att se om det förlänger livet för patienterna och/eller ökar deras livskvalitet. Men det kan ta många år att få svar på och för att nya läkemedel snabbare ska nå patienterna används ofta så kallade surrogatmått. Det kan vara ämnen i till exempel blodet man mäter eller tecken på att tumören krymper.
– Det är viktigt att säkerställa att effektiva läkemedel når patienterna snabbt samtidigt som vi i vår studie visar att vi behöver diskutera hur vi kan förbättra systemen för att säkerställa att ett läkemedel gör tydlig nytta för pengarna, säger Gabriella Chauca Strand.
Villkorat okej
Kenneth Villman är onkolog vid Universitetssjukhuset Örebro och ordförande i nationella arbetsgruppen för cancerläkemedel. Han håller med om att det behövs en bättre uppföljning.
– I USA till exempel är det vanligare med ett villkorat godkännande där företaget måste återkomma med data som styrker nyttan på längre sikt, det är ett sätt. Men jag tror inte alltid att det blir så.
Han säger också att den aktuella studien bara har tittat på receptläkemedel och inte på sådana som ges som dropp eller injektioner direkt via sjukvården.
– Den blir lite missvisande eftersom många av de nya behandlingarna ges på sjukhus, som till exempel immunterapier. Immunterapier ger faktiskt ofta bättre resultat på sikt, alltså bättre än vad som syns i de första studierna, säger han.
Om det visar sig att ett läkemedel som är godkänt och används i sjukvården inte har det resultat som man väntat sig finns det sätt att fasa ut det.
– Den myndighet som beslutar om subvention, TLV, kan också ompröva ett beslut om det kommer nya studier som motsäger tidigare beslut, säger Kenneth Villgren.
