Av förra årets dödsskjutningar är 55 procent helt eller delvis uppklarade. Räknar man även in de fall där misstänkta sitter häktade eller har åtalats blir prognosen 72 procents uppklarning för 2023. Det kan jämföras med 29 procent året före.
Nya arbetsmetoder är huvudförklaringen, enligt polisen, framför allt kring hur information hämtas in, analyseras och delas.
– Det gör att varje person i den här långa kedjan som ska göra sitt jobb har ett bättre informationsläge. Då har man bättre förutsättningar att lösa sin uppgift, säger Johan Olsson, chef för polisens Nationella operativa avdelning (Noa).
Mer avlyssning
Här har också lagändringar som gett polisen större möjligheter att avlyssna spelat roll.
– Det gör att vi kan komma in tidigare och i bästa fall avvärja attentat.
Även antalet unika misstänkta i mordärenden med skjutvapen blir högre. Hittills i år (till och med oktober) finns 108 unika misstänkta efter sådana brott, vilket kan jämföras med förra årets siffra vid samma tid: 66 personer. De vanligaste brottsrubriceringarna är fullbordat mord, grovt vapenbrott och försök, förberedelse eller stämpling till mord.
Att det verkligen är ett trendbrott och inte bara ett hack i kurvan kan Johan Olsson inte garantera.
– Våra motståndare utvecklar sig hela tiden efter vad vi gör, så det är ett ständigt schackspel.
"Är ödmjuka"
– När vi får till en ökad informationsdelning får vi ganska snabba och kraftiga resultat. Men vi är ödmjuka inför att vi står inför en motståndare som hela tiden funderar på hur de kan göra vårt jobb svårare.
Hittills i år har det varit färre skjutningar och färre dödade och skadade än 2023. Men råheten i brotten ökar över tid. Det skjuts oftare på publika platser på tider när många är ute och dessutom blir anhöriga oftare måltavlor.
– Den negativa effekten har blivit större av att det har blivit större risk för tredje man över tid, säger Johan Olsson.