Åklagarens bevisning är robust och övertygande anser hovrätten, som på tisdagen fastställde tingsrättens livstidsstraff.
– När det gäller händelserna i fängelset 1988 har den muntliga bevisningen varit en väldigt viktig och stor del. Vittnena och målsäganden har haft en samstämmig bild, säger rättens ordförande Christer Lundh.
Målet mot 62-årige Hamid Noury, som greps på Arlanda i november 2019, handlar om avrättningar av ett hundratal politiska fångar i Gohardashtfängelset i Teheran sensommaren 1988.
Muntlig bevisning
Enligt åklagare och vittnen arbetade han i fängelset och var högst delaktig i dödandet av personer kopplade dels till den politiska organisationen Folkets mujahedin, dels andra vänsteranhängare som avsagt sig sin islamiska tro.
Avrättningarna ska ha utförts efter order från Irans dåvarande högsta ledare, ayatolla Khomeini, som krävde att sympatisörer till Folkets mujahedin skulle avrättas då de ställt sig på Iraks sida i kriget länderna emellan.
Totalt dödades uppemot 5 000 män, kvinnor och barn i fängelser runtom i Iran efter Khomeinis fatwa, bedömer människorättsorganisationer.
Dödsstraffen i Gohardashtfängelset verkställdes omedelbart genom hängning, i strid med krav på en rättvis domstolsprövning.
– Det har varit en ganska omfattande muntlig bevisning i form av målsäganden och vittnen som har berättat känslomässigt engagerande men också om gamla händelser som domstolen fått värdera, säger Christer Lundh.
Två omgångar
Den första våg av avrättningar i fängelset inleddes i slutet av juli och pågick till mitten av augusti. Avrättningarna riktade in sig på sympatisörer till Folkets mujahedin och bedöms utgöra grovt folkrättsbrott av Svea hovrätt.
Den andra vågen ägde rum från slutet av augusti till början av september, och riktade sig mot vänstersympatisörer. Eftersom gruppen inte går att koppla till den internationella konflikten mellan Iran och Irak har avrättningarna rubricerats som mord i 24 fall.
Noury har deltagit bland annat genom att välja ut fångar för avrättning. Han har även övervakat dem inför avrättningen, beordrat dem att ställa sig på led samt eskorterat dem till avrättningsplatsen, enligt hovrätten.
"Även om Hamid Nourys delaktighet i gärningen inte har varit helt central för folkrättsbrottet har han ändå, som tingsrätten funnit, haft en viktig och relativt framträdande roll bland fängelsepersonalen och de som i praktiken såg till att målsägandena kom att berövas livet eller utsättas för svårt lidande", skriver rätten.
Uppdiktad saga
Noury har hela tiden hävdat sin oskuld och har kallat uppgifterna om massavrättningarna för en "uppdiktad saga".
Fallet har tidigare fördömts som "politiskt" av regimen i Iran, och i den statliga iranska nyhetsbyrån Irna benämns hovrättsprocessen som "trakasserier och en konspiration mot en iransk medborgare."
Sverige anklagas vidare för tortyr och för att ha brutit mot oskuldspresumtionen. Irna skriver att Noury suttit olagligt fängslad av den svenska regeringen och att han hållits isolerad "med falska påståenden och baserat på motsägelsefulla uttalanden" från dem som Iran anklagar som terrorister.
Enligt uppgifter till TT greps den svenske EU-tjänstemannen Johan Floderus i Iran i april förra året som en konsekvens av fallet. Han har sedan dess suttit fängslad, misstänkt för spioneri. När åtalet mot Floderus blev känt för drygt en vecka sedan stod det klart att han anklagas för "korruption på jorden" och riskerar dödsstraff.