En kraftig explosion skakade tidigt på torsdagsmorgonen ett villaområde utanför Uppsala. Två hus fick kraftiga skador och en person, en kvinna i 25-årsåldern, dödades.
Kvinnan var enligt uppgifter i flera medier inte måltavlan för attentatet, som kopplas till den pågående våldsvågen.
Med tre månader kvar av året är antalet sprängningar redan nu uppe på samma nivå som rekordåret 2019, då 133 detonationer skedde runtom i Sverige. Jämförbara länder i vår närhet finns inte, säger kriminologen Ardavan Khoshnood.
– När mina kollegor i Stockholm tittade på det här så såg de att Mexiko är det enda landet i världen som inte befinner sig i krig som har fler explosioner än Sverige. Inte ens USA har problem när det gäller sprängningar.
Rekordår
Under 1900-talet kunde det gå många år mellan sprängattentat, för att under 2010-talet öka kraftigt från låga nivåer. Först 2018 började Brottsförebyggande rådet föra statistik över sprängningarna och sedan dess har antalet legat mellan 79 och 133 årligen. Det står redan nu klart att 2023, med över 130 sprängningar hittills, blir ett nytt rekordår.
– Tittar vi på statistiken så kan man se hur det började i Malmö där det gick från enstaka sprängningar till väldigt höga nivåer. Sedan kom Stockholm och gick förbi, och i år har Malmö knappt haft några explosioner.
Typen av sprängmedel har samtidigt förändrats, säger han.
– Vi har rört oss mot kraftigare sprängladdningar. Initialt handlade det om att man kastade in handgranater, nu ser vi att man gått vidare till sprängdeg och mer avancerade detonationer.
Mindre riskfyllt
Att sprängmedel är ett attraktivt alternativ för kriminella handlar enligt Khoshnood om att det, jämfört med att genomföra en skjutning, är enklare och mindre riskfyllt att placera ut en sprängladdning och hinna ta sig från platsen i god tid innan det smäller.
TT: Har du några svar på vad den här utvecklingen beror på?
– Det finns ingen som kan svara på frågan varför just Sverige har drabbats av alla skjutningar och sprängningar.
