Brottsförebyggande rÄdet (BrÄ) har kartlagt omkring 550 slumpmÀssigt utvalda förundersökningar om ungdomsrÄn frÄn Ären 2015 och 2019 dÀr pojkar misstÀnks.
Ăver hĂ€lften av rĂ„nen har skett utomhus, oftast mellan klockan 15 och 22, exempelvis i en park, pĂ„ en gĂ„ngvĂ€g, utanför ett köpcentrum eller vid knutpunkter för kollektivtrafiken. Det Ă€r mindre vanligt att rĂ„nen sker inomhus, men om det sker sĂ„ kan det exempelvis vara i en galleria eller ett garage.
RÄnen sker alltsÄ ofta pÄ platser dÀr mÄnga andra rör sig.
ââMen det Ă€r inte sĂ€kert att folk som gĂ„r förbi förstĂ„r vad som hĂ€nder. Det kan vara ett helt gĂ€ng som omringar en person, sĂ„ man inte har nĂ„gon förstĂ„else för vad som hĂ€nder inne i cirkeln, sĂ€ger Anna Ăström, projektledare för rapporten och utredare pĂ„ BrĂ„.
Mobiltelefoner, klÀder och hörlurar Àr de vanligaste rÄnbytena.
Flera mot en
NÀr det Àr pojkar som rÄnar (vilket det Àr i över nio av tio fall) Àr det nÀstan uteslutande pojkar som Àr offer.
I över hÀlften av fallen Àr det tvÄ eller tre pojkar som utför rÄnen tillsammans, och i tre av fyra fall rör det sig om ett ensamt rÄnoffer. I över tvÄ tredjedelar av fallen Àr offret okÀnt för rÄnarna.
Tre olika tillvÀgagÄngssÀtt vid rÄnen listas i rapporten: blixtattack, direkt konfrontation och förledande strategier.
ââBlixtattack Ă€r ovanligast. Det Ă€r nĂ€r rĂ„net sker som ett överraskningsmoment med vĂ„ldsinslag. DĂ„ sker det vĂ€ldigt snabbt, sĂ€ger Anna Ăström.
Direkt konfrontation som Àr den vanligaste metoden identifierades i drygt hÀlften av fallen.
ââDĂ„ konfronteras den som ska rĂ„nas relativt omgĂ„ende och personen uppmanas att lĂ€mna ifrĂ„n sig sina tillhörigheter.
Förledande strategier identifierades i tvÄ av fem fall dÀr pojkar var gÀrningsmÀn.
ââMed en förledande strategi tar man kontakt och kan vara trevlig initialt, och kanske lurar i vĂ€g personen till en plats dĂ€r rĂ„net sker. Det kan Ă€ven vara sĂ„ att man har stĂ€mt trĂ€ff med personen som lurats till platsen.
Hot och vÄld
I tvÄ av tre fall hotades offren i samband med rÄnen. Det rör sig framför allt om vÄlds- och dödshot som riktas dels mot de brottsutsatta, dels mot familj och vÀnner. Exempel i rapporten Àr att man ska "bli fimpad i ansiktet", att de misstÀnkta ska "kissa i deras munnar" att deras vÀnner ska "plockas" eller att deras "mammor ska vÄldtas".
NÀr det Àr pojkar som rÄnar utsÀtts Àven omkring tre av fem för vÄld.
ââVi har delat in det i knuffar och milt vĂ„ld, slag och sparkar, samt grov misshandel. Det allra vanligaste bland pojkar Ă€r slag och sparkar, sĂ€ger Ăström.
De flesta rÄn sker utan vapen. Endast vid knappt en tredjedel av de undersökta rÄnen 2019 var rÄnaren bevÀpnad. NÀr vapen vÀl anvÀnds Àr kniv i sÀrklass vanligast.
Förnedring
I rapporten har man Àven tittat sÀrskilt pÄ de sÄ kallade förnedringsrÄnen, alltsÄ rÄn som karaktÀriseras av en vilja att ytterligare skada, skrÀmma eller krÀnka brottsoffret. Detta förekommer i drygt en tredjedel av fallen dÀr pojkar Àr gÀrningsmÀn.
Det kan handla om övergrepp i rÀttssak genom att hota nÄgon till tystnad, att kontrollera offret genom att exempelvis tvinga personen att ligga ned, att spotta pÄ personen och tvinga den att klÀ av sig, eller att anvÀnda överdrivet vÄld, det vill sÀga mer vÄld Àn vad som krÀvs för att komma över rÄnbytet.
DÄ pojkar misstÀnks var sÄdana inslag nÄgot mer vanligt under 2015 Àn 2019.
ââDĂ€remot har förmodligen antalet rĂ„n med sĂ„dana inslag ökat eftersom det Ă€r fler ungdomsrĂ„n 2019 jĂ€mfört med 2015, sĂ€ger Anna Ăström.