Efter ett sprängdåd i Malmö hösten 2019 hittar polisen dna på en stubin som leder dem till en företagare i skånska Tyringe. Vid tillslaget mot mannens lokaler avslöjas vad som liknas vid en bombfabrik.
Av beslag och kvitton framgår att han köpt in 172 termosar, 190 meter stubintråd och kilovis med svartkrut och konstgödsel. Färdigmonterade har termosbomberna sålts vidare för ett par tusenlappar och dyker bland annat upp vid ett tillslag i Borås.
Bombmakaren i Tyringe är ett av flera exempel på en ny marknad som uppstått till följd av sprängningar som ett allt vanligare sätt för kriminella att skrämma, hota och skada.
– Ett fåtal konstruktörer säljer till gäng på många olika geografiska platser med olika tillhörighet. Det kan vara olika sidor i samma konflikt, säger Jon Wåhlander, operativ chef på Nationella bombskyddet.
Mot rekordår
Sprängningarna är redan nu uppe i samma antal som rekordåret 2019. Med ytterligare ett hundratal förberedelse- och ett trettiotal försöksbrott är det bråda dagar för bombskyddet.
Varje gång något detonerar är det bombteknikernas uppgift att säkra platsen innan en brottsplatsundersökning kan ta vid. Så även när misstänkt farliga föremål påträffas.
Sprängdåden började plötsligt öka kraftigt under 2017 och 2018. Då var de ofta riktade mot kommersiella intressen som företag och restauranger. På senare tid har måltavlorna i huvudsak varit privatbostäder.
Initialt var det vanligt med handgranater, därefter kom termosbomberna. På senare tid finns en rad exempel på att man använt mycket kraftiga sprängladdningar.
– Vi har under åren sett en rad olika konstruktioner. Termosbomberna som finns i väldigt många olika former, och ibland dynamit- eller krutbaserade bomber. Olika byggare har olika modus och man tar det man har, helt enkelt.
Mängder av offer
Enligt polisens nationella bombdatacenter, som sorterar under bombskyddet, har åtta personer dödats i sprängningar i Sverige sedan 2015, däribland en åttaårig pojke och den unga kvinna som dog vid dådet mot en villa utanför Uppsala på torsdagen.
– Man glömmer lätt hur många som skadas – alltifrån mindre blessyrer till mer allvarliga skador – men också de oerhört många runtomkring som i värsta fall traumatiseras för lång tid, säger Wåhlander.
Någon ljusning är svår att skönja, konstaterar han.
– Så länge det finns tillgång på sprängmedel att bygga bomber av så kommer kriminella bygga bomber, och så länge det finns pågående konflikter så får vi förvänta oss att de kommer fortsätta spränga.
Strypa tillgång
Mycket av de sprängmedel som dyker upp i kriminella sammanhang spåras till civila företag som köper in och använder sprängämnen helt legalt.
– Det handlar om legal verksamhet där det antingen stjäls eller att det finns personer vid företagen som av någon anledning förser kriminella med spräng- och tändmedel. Det finns så klart pengar där också, det har vi sett exempel på.
TT: Hur ska man få bukt med problemet?
– Det handlar om att minska tillgången. Kontrollen på företag som förvarar sprängmedel har länge varit undermålig. Nu jobbas det på många håll för att den ska skärpas. Förhoppningsvis blir det bättre på sikt, men det finns ingen snabb lösning.
