Fler julkort år? Många hoppas

I fjol lade svenskarna omkring 14,5 miljoner julkort på brevlådan, en siffra som i rena tal kan låta mycket. Men antalet julhälsningar som skickas kors och tvärs över landet i juletid har minst sagt blivit färre de senaste tio åren.

2010 skickades exempelvis 35 miljoner julkort – 2016 var den siffran nere på 22 miljoner, enligt Postnords beräkningar. Julkorten hade däremot några av sina glansdagar på 1990-talet. 1996 skickade svenskarna iväg omkring 62,3 miljoner julkort.

Sålde fler frimärken

Postnord räknar med högtryck i december när fler väljer att handla klappar över nätet under rådande omständigheter. Stockholmsmässan i Älvsjö kommer bland annat att fungera som ett tillfälligt postombud där kunder kan hämta upp sina paket utan att behöva kliva ur bilen. Antalet paket som skickas iväg väntas nå nya toppnoteringar flera gånger om.

Men hur ser det ut för julkorten?

– Man kan tänka sig att det kommer att öka eftersom det finns färre möjligheter att träffas i år och då kommer det antagligen bli viktigare att skicka julkort och julklappar till nära och kära, säger Maria Ibsén, pressansvarig på Postnord.

Postnord tyckte sig se en viss förändring tidigare i år.

– Vi såg i våras att vi sålde ganska mycket mer frimärken än vi hade räknat med under våren och man gissar att det har att göra med den sociala distanseringen och att man inte träffar varandra. Då blir det ännu viktigare att skicka sina bevis på att man tänker på varandra, säger Maria Ibsén.

Många vill få julkort

Men spekulationerna om försäljningen av julkort är just spekulationer. Hur många julkort som skickats inför julen 2020 redovisar Postnord strax före julafton.

– Om den här pandemin kommer göra att det syns på något vis är långt ifrån säkert. Brevvolymerna i stort fortsätter att minska under hela det här året, säger hon.

Återkommande undersökningar från Postnord visar att många ändå gillar julkorten. Omkring sju av tio svenskar vill gärna få en julhälsning i brevlådan – en siffra som varit konstant i många år.

– Som skäl anger man att det tyder på att någon gjort sig besvär och att man bryr sig om varandra. Man gör den ansträngningen jämfört med att skicka ett sms eller ett mejl, säger Maria Ibsén.