Det är som att kliva in i Sagan om Ringen när vi vandrar längs Humlehögsravinen. Över stock och sten bär det, medan regnet alltjämt öser ner. Men vad gör väl det – mer storslagen natur får man leta efter. Den är långt borta – åtminstone några kilometer. Efter den lilla promenaden slår vi oss ner på en av bänkarna och plockar fram det nödvändigaste – fikakorgen.
Den åttahundra meter långa ravinen fascinerar och förför. Här råder en trolsk dunkel stämning och man kastas långt tillbaka i tiden. Kanske skymtar Näcken långt där nere. Humlehögsravinen anses vara en av Kinda kommuns främsta sevärdheter. Och nog är det så. Öppen, tillgänglig och gratis (för den som är säker på foten och inte räds den vilda naturen) året runt är den ett äventyr för både stora och små. Fast såklart, de stora bör ha god uppsikt över de små.
Den som känner för ett extra äventyr kan följa Östgötaleden som passerar längs ravinen. För den som vill ta det lite lugnare går det utmärkt att ta bilen, även om man ska vara beredd på att gå några hundra meter från stora vägen.
I strikt geologisk mening är Humlehögsravinen ingen ravin, utan en canyon. När isen smälte bildades en älv som grävde sig ner i berget och mejslade ut den femton meter djupa klyftan. Detta har gjort det svårt att bedriva skogsbruk och därför är naturen här så gott som orörd. Området är dessutom sedan dryga tjugo år skyddat genom biotopskydd och Natura 2000. Här är det bra att vara lite extra försiktig och varsam; inte förstöra naturen och inte skräpa ner.
Vattnet djupt där går från busig fors till stillsam damm. Huruvida det är en bäck, en å eller en flod ska vi låta vara osagt - men vattnet har sin källa i vattendraget som rinner mellan sjöarna Välen och Övre Föllingen. Den modige kan relativt lätt ta sig ner i klyftan. Närkontakten med vattnet, stenarna och de fallna furorna förstärker upplevelsen av att befinna sig mitt i en saga.
Humlehögsravinen är värt ett besök i sig, men i närheten finns flera intressanta platser som är värda ett besök. Från riksväg 134 kan man ta sig till Strömsborgs kvarn och det går också relativt lätt att från Humlehögsravinen, via Östgötaelden, ta sig till Misterfalls askängar. Från den högt belägna ängen är utsikten magnifik. Detta kan vara en av Kinda kommuns vackraste platser. Ett måste för alla sommarfantaster.
Misterfall är en skärva förfluten tid, en rågång mellan det som än gång varit och härvarande tid. Askängen har slagits med lie i århundraden, kanske till och med sedan medeltiden. Här finns en stor artrikedom av växter (som svinrot, ormrot, klasefibbla och grönvit nattviol) och insekter. Betecknande för platsen är de hamlade askarna.Hamling innebär att trädets grenar kapas, medan de lövade grenarna och de lövade kvistarna binds till kärvar. Dessa hängs sedan för att torka och blev sedan ett oumbärligt vinterfoder till djuren.
Om träden hamlas regelbundet hålls träden låga och lättåtkomliga. Ängsmarken är för det mesta solig och öppen. Att ströva runt i ängen gör sinnet lugnt och kroppen lätt.
Under vårt besök är vi helt ensamma här uppe. Försommaren är fuktig och mulen, men ibland tittar solen fram och lyser över den ståtliga ängen där gullvivor och hundkex trängs med tusen och åter tusen maskrosor. I juli sker slåttern. I augusti hamlas träden.