Lund är en medelstor universitetsstad med ett kunskapsintensivt näringsliv. Hultsfred är en liten kommun med små och medelstora företag.
Två kommuner med radikalt olika förutsättningar. Avspeglar sig de olika utgångspunkterna också i hur kommunmedborgarna tagit emot friåret? Försöket är ännu inte utvärderat, men till synes är det ingen större skillnad.
-- Till en början var kunskapen om friåret väldigt låg och vi hade få ansökningar. Men i somras började det lossna och i augusti exploderade intresset, säger Staffan Hållö, chef arbetsförmedlingen i Lund.
Samma förlopp hade intresset för friåret i Hultsfred enligt Liselott Bellman som är ansvarig för friåret på arbetsförmedlingen i Hultsfred.
-- Vi upplever det som mycket positivt med friåret och önskar att vi hade fler platser.
75 procent av de friårslediga i Hultsfred är kvinnor. 73 procent kommer från den offentliga sektorn. Snittåldern är 49 år.
-- De allra flesta arbetar i kommunen och vi kan se att det är främst i utbildningssektorn som man tar ut friåret. Ända från biträdande rektor till lokalvårdare, säger Liselott Bellman.
I Lund var 70 procent av de friårslediga kvinnor och 70 procent i offentlig sektor. Även i Lund är det flest kommunalanställda, många inom utbildningssektorn, som tagit friår. Därefter kommer anställda på universitetet och universitetssjukhuset.
-- Utbildningssektorn dominerar stort, förskollärare, fritidspedagoger och lärare. Det som kanske skiljer ut Lund och andra universitetsstäder är att vi aldrig har haft lärarbrist. Det är otroligt lätt att få lärarvikarier, säger Staffan Hållö.
I Hultsfred har det heller inte varit några större problem att hitta lärarvikarier.
-- Vi har obehöriga lärare som redan vikarierar på deltid. De har nu kunnat vara kvar och någon har även kunnat gå upp i arbetstid, säger Liselott Bellman.
Hans Andersson, personalchef i Hultsfreds kommun, tror inte att behovet av att vara ledig är större i skolvärlden.
-- Nej, behovet är säkerligen lika stort inom vård och omsorg. Det är ju där vi ser de högsta ohälsotalen. Min personliga gissning är att det är ekonomiska faktorer som spelar in. Vårdbiträden har helt enkelt inte råd.
-- Som arbetsgivare tycker jag naturligtvis att det är beklagligt att det ser ut så. Det hade varit bättre om alla haft ekonomisk möjlighet till friåret, säger Hans Andersson.
I Lund är det vårdpersonal upp till undersköterska som utnyttjat friåret. Inte en enda sjuksköterska har beviljats friår -- det finns inga tillgängliga vikarier.
De flesta som tar ut friåret gör det för att vila upp sig. Några enstaka passar på att studera.
-- Mig veterligen är det ingen som startat företag. Min uppfattning är att de flesta vill ta det lugnt, säger Staffan Hållö.
I Hultsfred är det också vila som gäller. Ett par har tagit ut friår för att resa jorden runt tillsammans, någon enstaka studerar eller provar på företagande.
Resultaten från det första årets friårsförsök verkar ligga väl i linje med erfarenheterna från försöket med friår i Danmark 1994--99 och Trelleborgsförsöket 1996--98. Statskontoret utvärderade dessa två försök i en rapport 2001.
Statskontoret tyckte sig inte kunna dra några säkra slutsatser av försöken, men konstaterade att för de friårslediga och deras vikarier övervägde fördelarna. De lediga blev mindre stressade, hade mer tid för barn, barnbarn och sina intressen samt fick tid för återhämtning. Dessa välfärdsvinster smittade också i någon mån av sig på samhället i stort.
För de arbetslösa blev ekonomin under en tid bättre och genom att få arbetslivserfarenhet stärkte de sin ställning på arbetsmarknaden.
Däremot drar man slutsatsen att de arbetsmarknadspolitiska och samhällsekonomiska följderna av ett friår sannolikt blir negativa. Man varnar för att det finns en risk för en sämre sysselsättningsutveckling och lönestegringar som kan påverka den samlade produktionen och skatteunderlaget på ett negativt sätt.