Naturvetaren, vÀxtforskaren och botanikern Urban Ekstam, Solna, berÀttade om ett landskap i förÀndring nÀr han förelÀste i Horns godtemplargÄrd i mÄndags kvÀll.
Och det var dystra besked som ett 70-tal Ähörare fick ta del av.
VÀxter som för bara nÄgra generationer sedan var sjÀlvklara i den svenska floran Àr pÄ vÀg att trilla ur det ekologiska systemet.
â Det Ă€r ett bekymmer, en sorg, med alla arter som Ă€r pĂ„ vĂ€g att dö ut.
Bland de bortrÀngda vÀxterna mÀrks slÄttergubbe och ögontröst.
Men Àven gullviva, mandelblom, kattfot och blÄ viol som Evert Taubes Rönnerdahl binder en krans av nÀr han dansar pÄ Sjösala Àng.
Ytorna krymper
FortsÀtter rovdriften blir det mest bara ÀlggrÀs kvar till kransen. RosvÀxten breder ut sig som en prÀriebrand i brist pÄ slÄtter och malande mular.
â FörĂ€ndringens vind har blĂ„st lĂ€nge, sa Urban Ekstam och redovisade utvecklingen för Ă„ker-, betes- och Ă€ngsmark (slĂ„tterĂ€ng) i Sverige för Ă„ren 1865, 1927 och i dag.
I Kinda finns tio hektar (en hektar Àr 10 000 kvadratmeter) slÄtterÀng kvar. Den sÄ kallade skogsbetesmarken har reducerats till 750 hektar.
â Det Ă€r Ă€ndĂ„ ganska mycket jĂ€mfört med andra bygder. Varje hektar Ă€r som ett Gamla stan (i Stockholm) eller en medeltida kyrka och har mĂ„nga Ă„r pĂ„ nacken efter kanske 1 500 Ă„r av kontinuerlig betning.
Boven i dramat Àr sÀttet att anvÀnda markerna. Inom loppet av fem generationer har jord- och skogsbruk gÄtt frÄn stresstolerans till konkurrens, enligt Urban Ekstam.
â Bonden pĂ„ artonhundratalet hade fokus pĂ„ marken medan det i dag Ă€r djuren som ska producera.
Som exempel jÀmförde han mjölkproduktionen förr och nu. à r 1880 producerade en ko 500 kilo per Är i snitt. à r 2000 lÄg produktionen pÄ 8 209 kilo per Är.
â I dag Ă€r det Ă€nnu mer i en mördande konkurrens för att klara sig i systemet.
MĂ„ngfald berikar
Att gödsla en gammal Àng kan ge samma snabba klipp som pÄ börsen. För vissa vÀxter.
â De Ă€r osympatiska ur mĂ€nsklig synpunkt.
â Och det tar generationer att Ă„terskapa mark till tidigare mĂ„ngkulturell grund, sa Urban Ekstam.
Han konstaterade samtidigt att vÀxter samarbetar, Àr toleranta och tÄl mÄnga grannar.
â Hela samhĂ€llen kan vinna pĂ„ resursdelning vilket Ă€r aktuellt i vĂ„rt samhĂ€lle i dag pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt.
PÄ Correns frÄga om det finns hopp för en utrotningshotad Àngsflora svarade Urban Ekstam:
â SjĂ€lv Ă€r jag pessimistisk. Man kan fĂ„ det för pengar och dĂ„ mĂ„ste vi vara med och betala. Miljöstödet till jordbruket rĂ€cker inte som det Ă€r i dag.
â Och vi kan inte begĂ€ra av bönderna att hĂ„lla marker för vĂ„rt nöjes och vĂ„r glĂ€djes skull.