Jerker Carlsson, ordförande för bygdegillet, menar att man kan lära sig något av det som hände efter nedläggningen. "Det finns aldrig någon hopplöshet", menar han.
Jerker Carlsson, ordförande i Södra Kinda bygdegille, kör in på parkeringen vid Industrigatan – där företag så som Rimaster, Bergdahls och Expose Interiör i dag har sina lokaler. Ur bagageutrymmet tar han fram ett ihopfällbart bord. Ur picknick-korgen dukar han fram kaffe med tillbehör. Dagen till ära har han samlat en handfull personer som på ett eller annat sätt berördes av den stora nedläggningen för exakt 30 år sedan. Den 21:e februari 1991 meddelade nämligen styrelsen för Thorn Järnkonst AB, inför en fullsatt personalmatsal, att produktionen på orten skulle avvecklas.
– Att så många arbetstillfällen försvann var ett hårt slag för Horn – nästan det värsta som kunde ha hänt. Det var hela familjer som jobbade på fabriken, vi var en av dem, så givetvis var det tufft, förklarar Ann-Katrine och Hasse Kristensson som var anställda på fabriken, där belysningsarmaturer producerades, i 22 respektive 15 år.
I de artiklar som skrevs vid tidpunkten, i såväl Corren som Kinda-Posten, går det att läsa att styrelsens besked kom som en chock. "Vi kommer att koncentrera tillverkningen av belysningsarmaturer till fabriken i Landskrona. Där behövs arbetskraft och självfallet kommer de anställda att erbjudas anställning", sa styrelseordföranden Anders Beck-Friis.
– Jag var på plats när företagsledningen kom ner från Stockholm. Man trodde knappt det var sant när de berättade om avvecklingen. Jag hade jobbat här i 25 år, försäljningen gick bra och man levde i tron om att man skulle få vara kvar, förklarar Ove Johansson – som var arbetsledare på fabriken.
Ove Johansson kom att efter nedläggningen starta företaget Beltrion AB. När Thorn lades ned var han arbetsledare på fabriken.
Vad berodde nedläggningen på?
– Anledningen, vad jag har hört, var att Thorn bestämde att det bara skulle finnas en tillverkningsenhet i varje land – det var en internationell koncern nämligen. Först la man ned en fabrik i Finland och då ilsknade de till och undrade varför det fanns två svenska fabriker. Då blev de tvungna att antingen lägga ned i Horn eller Landskrona, svarar Johansson.
En av de som samlas på parkeringen tillsammans med Jerker Carlsson, 30 år senare, är Harry Nylund. Han jobbade på Arbetsförmedlingen i Kisa den där dagen då varslet lades fram.
– Det här var ju precis i början av en väldigt djup lågkonjunktur. Vi hade arbetslöshetssiffror närmare 20 procent i Kinda. På Arbetsförmedlingen skapade vi väldigt många konstgjorda jobb och vi drog igång en mängd olika projekt. Många av de som var arbetslösa valde att utbilda sig, berättar han innan Johansson fyller i:
– En del sa att det var tur för Horn att de la ned. Annars var det många som gick direkt från skolbänken till fabriken.
Jerker Carlsson, ordförande i Södra Kinda bygdegille, samlade ett antal personer vid den gamla fabrikslokalen i Horn. "Det är något att minnas", menar han.
Hur påverkade nedläggningen samhället?
– Det var mycket liv och rörelse innan – efter nedläggningen blev det lite deprimerat ett tag, svarar Johansson, som tillsammans med två andra personer kom att starta företaget Beltrion AB i delar av Thorns lokaler.
Även Hornlack flyttade så småningom in i stora delar av den övriga byggnaden.
– Jag tycker det som hände tyder på att det aldrig finns någon hopplöshet. I den här situationen tycker jag Horn- och Hycklingeborna visade en framtidstro, konstaterar Jerker Carlsson.
För att minnas nedläggningen kommer bygdegillet att visa nostalgiska fotografier tagna av Tommy Karlsson. En bildskärm ska placeras i fönstret på Horns bibliotek. Under lördagen arrangeras en coronasäker vernissage – sedan visas bilderna i en vecka.
Jerker Carlsson och fotografen Tommy Karlsson kommer att arrangera en bildvisning på Horns bibliotek. Under lördagen arrangeras en coronasäker vernissage.