Mellan Kisa och Horn, inne i den lummiga skogen, finns avlånga sänkor med flacka högar precis bredvid. När du går ut till platsen passerar du en träskylt precis i skogsbrynet. Skylten pekar in i skogen med angivningen Pestkyrkogård.
– Jag är gammal nu och jag har hört historier om pestkyrkogården sedan jag var liten, säger Gun-Britt Monell.
Nu sitter hon på en stol och deltar i den utgrävning som Östergötlands museum genomför. Det är inte första gången arkeologer är på plats men då har de potentiella gravarna bedömts som vindfällor, gamla rotvältor som nu ser ut som små mossbeklädda högar. Ann-Charlott Feldt är arkeolog på museet och tillsammans med Kindas kultur- och fritidschef, Jerker Carlsson, ska hon nu undersöka om det kanske ändå finns gravar under den tjocka mossan.
– Vi vet fortfarande inte om det är bara är vindfällor. Eftersom platsen är döpt till kyrkogården på de gamla storskifteskartorna vi tittat på så kan det vara en gravplats, säger hon.
Jonny Gustafsson är markägaren. Han har vuxit upp med historier om pesten som härjade här i början av 1700-talet.
– Jag är jättenyfiken på vad som kan finnas här, vi har alltid brukat den här platsen försiktigt för att inte förstöra något, säger Jonny Gustafsson.
Ann-Charlott står i en halvmeter djup grop och gräver. Hon pekar med ena foten mot det gulbruna lager av jord som hon precis grävt fram.
– Det här är orörd, naturlig mark. Den gulbruna marken är från istiden och här ligger den väldigt nära ytan, säger hon.
Än så länge har inget hittats. Ann-Charlott är skeptisk till hålet hon grävt. Det är antagligen en vindfälla och hon planerar att flytta sig till plattare mark och pröva lyckan där.
Om vi hittar något här så måste ägaren hantera det som en fornlämning. Vi hoppas kunna hitta ben, då går det att datera graven. Men vi ska också ta fosfatprover. Det ska inte vara höga nivåer av fosfat här och om det är det så kan något vara begravt på platsen, säger hon.
Gun-Britt Monell berättar att enligt historierna så överlevde endast en person i Skinnarsbo by pesten som härjade 1710. Enligt Ann-Charlott kan ingen veta om traktens mytologi stämmer eller inte men ganska ofta kan det ligga en del sanning i berättelserna från förr, säger hon.
– Vi får aldrig bara säga att det inte är sant. Om vi inte hittar något så finns mysteriet om kyrkogården kvar. Här skulle det till och med kunna ligga gravar från digerdöden men då kommer vi nog inte hitta några ben, så länge överlever inte de lämningarna i den här miljön, säger hon.