– Det här är beklämmande. Så här ska det inte behöva vara, säger Dan Olsson och blickar ut över väg 135.
Han står vid en mack i Horn, i anslutning till vägen. Vid rådande sträcka, där det är lämpligt att parkera bilen, har is och snö smält undan till följd av några dagar med plusgrader och solsken, men på flera andra vägstycken är det både snöigt, isigt och halt.
– Det har varit blankis på vägen i vinter. Det är dålig standard, inte på vägytan i sig men på skötseln av den, hävdar Dan Olsson.
Har det varit dåligt väglag även tidigare vintrar?
– Ja, jag har bott här i runda slängar 20 år och folk har klagat hela den tiden. Det är till och med två människor som har omkommit på den här vägen, på nästan samma ställe, men det är längre tillbaka i tiden.
Dan Olsson fortsätter:
– Jag kör en bil med fyrhjulsdrift och har allvädersdäck som är nästan nya, ändå gick det inte att kontrollera bilen när jag körde här för ett tag sedan. Jag körde i 30-40 kilometer i timmen, jag ansåg att det var lagom. Man kunde nästan tro att det var fel på bilen.
Han skakar på huvudet.
– Det är som att det finns ett poängsystem, att ju mindre man saltar desto bättre. Jag önskar att ansvariga skulle komma ut hit och förklara varför de inte gör mer.
Jonas Sjöholm, projektledare på Trafikverket, är medveten om kritiken som berör väg 135.
– Vi får in synpunkter på den vägen med jämna mellanrum. Det är ju lite mer vinter nere i det hörnet av Östergötland, säger han.
Vad tänker du om kritiken?
– Problemet med den vägen är att det är en klass fyra-väg. Våra vägar är indelade i fem klasser när det gäller vinterväghållning. Klass fyra är den näst lägsta. Väg 135 är en väg där det ska vara vinterväglag om det blir riktig vinter. Det ska sandas och plogas, men det är ingen väg som vi ska hålla bar.
Klassningarna sätts efter trafikmängden på vägarna.
– På väg 135 är det lite för lite trafik för att den ska uppnå lika hög status som en väg som ska saltas och hållas helt ren.
Det är Svevia som sköter väg 135, på uppdrag av Trafikverket.
– Vi ställer krav på hur vägen ska vara och sedan ska Svevia utföra arbetet efter våra krav.
Upplever ni att Svevia gör vad de ska?
– Ja, överlag upplever vi det. Vi får ändå inte in jättemycket klagomål när det gäller Kisa. Vi följer upp hela tiden, men vintern är alltid svår. Kommer man iväg en timme för sent så blir det lite halt tills åtgärden är utförd.
Men är det halt, då ska entreprenörerna ut och sanda, understryker Jonas Sjöholm.
– Sedan saltas den vägen också, mer än vad den egentligen ska göras, tillägger han.
Så ni ska inte salta klass fyra-vägar?
– Nej, men när det blir svarthalka så brukar vi salta även de vägarna. Men de är inte prioriterade på samma vis som de större mer trafikerade vägarna.
Jonas Sjöholm fortsätter:
– Tittar vi på våra kriterier så har vi friktionstal för när vi ska åtgärda en klass fyra-väg. Den friktion som är godkänd på de vägarna är över 0.25 och då, vid 0.25, är det rätt halt. Vi godtar en viss halka, men det ska inte vara blankis så man behöver åka i 30 utan då ska den åtgärdas.
Om vi jämför med väg 23/34, vilken friktion är tillåten där?
– Där ska det vara bart i spåren. Sedan får det vara vitt med packad snö och is mellan hjulspåren, men just i spåren ska det vara rent en viss tid efter att det har slutat snöa.
Kan du förstå kritiken från trafikanterna på väg 135?
– Ja, det kan nog vara lite svårt att förstå att det är en annan klassning på den vägen än vad det är på 23/34, men det har ju med trafikmängden att göra. Var sjätte år tittar vi över de här regelverken så vi får ju titta över om det är något som vi kan ändra på inför kommande upphandling. Kriterierna för när de ska börja kan vi inte ändra på, men klassningen av vägen ses över.
Samtidigt krävs en viss trafik för att saltet ska fungera ordentligt, enligt Jonas Sjöholm.
– Vi saltar ju som sagt, men trafiken hjälper till att lösa upp snö och is. Är det för lite trafik, då måste man lägga på ännu mer salt och det är ju inte bra för miljön heller. Så det är en miljöaspekt i det här också.
Dan Olsson önskar att ansvariga skulle komma ut till Horn och förklara varför ni inte gör mer. Är det ett rimligt önskemål?
– Ja, vi och vår entreprenör kan träffa den boende och diskutera varför det ser ut som det gör där ute.