Corren träffar Anna Ljungqvist på Café Columbia i Kisa. Ett café hon har varit på många gånger och tycker mycket om. Här tittar hon på emigrantutställningen.
– Jag tycker det är ett bra beslut.
Anna Ljungqvist talar eftertänksamt och med eftertryck. Beslutet att bevara Horns skola intakt står hon bakom till 100 procent.
Det var i höstas som beskedet kom. Det blev ingen flytt för mellanstadieeleverna på Horns skola. Samhällsbyggnadsförvaltningen hade initialt öppnat för att flytta mellanstadiet till Värgårdsskolan i Kisa och föräldrar rasade över förslaget.
Hur hittade då Anna Ljungqvist till skolans värld? Efter studier i spanska vid Lunds universitet flyttade hon till Spanien. Väl hemma i Sverige igen började hon 1999 vikariera som lärare. Där och då stod det klart att det var det hon skulle ägna sig åt resten av sitt yrkesverksamma liv.
Först jobbade hon som högstadielärare i svenska och spanska. Sedan som biträdande rektor på Astrid Lindgrens skola i Vimmerby och från 2017 har hon varit rektor.
Vad har du för ambitioner med Horns skola?
– Att lära känna skolan och lyssna in de som arbetar där. Jag är inte en rektor som kommer in och har min egen vision innan jag har lärt känna verksamheten. Jag ska börja med att vara följsam. Det är så jag har jobbat med Astrid Lindgrens skola också.
Anna Ljungqvist lyssnar på berättelserna om Kindaemigranternas öden och äventyr. I grunden är hon lärare i ämnena svenska och spanska.
Att vara rektor på en relativt liten skola har sina fördelar. 60 barn i årskurserna 1-6 och 40 barn i förskolan. Det ger, hoppas hon, utrymme för att få följa alla barn, deras föräldrar och syskon genom åren. Horn ser hon som en driftig ort med en stark gemenskap och rejält rotat föreningsliv.
Hur är en bra rektor?
– En bra rektor vågar vara tydlig och säga jobbiga saker som måste sägas. Gör man det med hjärta, värme och välmening så landar det alltid bra till slut. Sen måste man förstå att man inte är smartare än den samlade hjärnkapaciteten hos personalen. Man ska också vara en pedagogisk ledare och inte bara hamna i ett chefskap.
Därför är verksamhetsobservationer ett återkommande tema i Anna Ljungqvists ledarskap. Då har hon, som rektor, möjlighet att ge omedelbar feedback till personalen. Det ger möjlighet till att fundera över hur verksamheter och upplägg kan förändras och utvecklas.
Vad är svårast med att vara rektor? "Att det inte kan bli lika bra för alla. Du måste hela tiden göra prioriteringar och ta beslut utifrån elevens bästa. Det blir inte lika bra för alla elever – det är jobbigt. Det ska bli så bra som möjligt för så många som möjligt", säger Anna Ljungqvist som är tillträdande rektor för Horns skola.
Hur mår svensk skola?
– Jag tycker den mår bra, trots att det krävs mer av den som ska undervisa. Det är inte en lätt undervisning idag om man jämför med 20 år sedan. Du ska anpassa, differentiera, möta NPF-diagnoser, tänka på att jobba mot flerspråkigheten. Det är en stress många gånger.
Apropå stress. Med skolbytet får Anna Ljungqvist mer livskvalitet. Att pendla från gården Bröth utanför Rimforsa till Vimmerby tar många av veckans timmar i anspråk. Från och med i höst blir det betydligt kortare sträckor i bilen. Kanske orkar hon till och med stanna kvar i Horn för att gå på ett svettigt gympapass.
Eller så får hon tid att förkovra sig i spanskan igen. Ett språk hon älskar. Ett språk som har förändrat henne som människa.
– Det finns en annan version av mig. När jag pratar spanska blir det en annan intensitet. Det blir mer gester. Min spanska har blivit lite rostig. Det måste ha poppat upp massa nya ord som jag inte har en aning om. Språk förändras ju.
1 augusti börjar Anna Ljungqvist sin nya tjänst som rektor för Horns skola. Hon kommer då att ansvara för försskola, låg- och mellanstadiet.
Innan det blir sommarlov ska hon sy ihop och slutföra det arbete som är kvar på hennes nuvarande tjänst. Och kvällen innan terminsstart är det inte bara eleverna som kommer att vara pirriga. Även Anna Ljungqvist kommer att känna av fjärilar i magen.