Det ger paret Agnetha och Bengt Sturesson i Hogstad lite nytt hopp. Men bara lite.
Rakt över gårdens ägor går den nya 400 kilovolts kraftledningen Sydvästlänken med sina höga ståltorn. Innan den byggdes fanns här en 220 kV kraftledning som monterades ner.
Fundamenten till dess stolpar ligger dock kvar i marken. De består delvis av träbjälkar impregnerade med kreosot, en metod som fortfarande används.
– Vi tog för givet att Svenska kraftnät skulle städa efter sig när de rev den gamla kraftledningen, säger Bengt Sturesson på Hogstad herrgård där det produceras ägg, nötkött och avel av nötkreatur.
En av gårdens vattentäkter ligger drygt 50 meter från ett av de gamla stolpfundamenten.
Under tre av de nybyggda kraftledningsstolpar som ligger på gårdens mark har statliga affärsverket Svenska kraftnät dessutom grävt ner nya kreosotslipers. Till det har de fått tillåtelse av mark- och miljödomstolen i Växjö efter flera överklaganden.
Även kommuner längs kraftledningens dragning försökte – utan framgång – för några år sedan stoppa användningen av den giftiga kreosoten genom Östergötland och norra Småland.
Nu har en ny dom kommit, den här gången i Nacka tingsrätt, där mark- och miljödomstolen går på Elmarknadsinspektionens (Ei) tolkning av ellagen, där det står att ”om en nätkoncession upphör att gälla är den som senast haft nätkoncessionen skyldig att ta bort ledningen med tillhörande anläggningar och vidta andra åtgärder för återställning om det behövs från allmän eller enskild synpunkt”.
Ei kräver att allt impregnerat kreosotvirke avlägsnas, om det inte kan visas att det är sämre för miljön att ta bort dem, än att låta dem ligga kvar.
Både paret Sturesson och Svenska kraftnät har överklagat beslutet, fast av helt olika skäl. Sturessons vill ha en garanti att just fundamenten på deras mark tas bort. Deras överklagan avslås i domstolen, som menar att gården ändå kommer att få sina önskemål tillgodosedda eftersom man slagit fast att allt kreosotträ samt förorenad jord ska tas bort.
Men Agnetha och Bengt Sturesson vågar ändå inte lita på att de kan pusta ut.
– Det är märkligt att ett statligt affärsverk försöker komma undan ansvaret, menar Bengt Sturesson och misstänker att Svenska kraftnät kommer att försöka slingra sig ur domslutet.
– Det blir en bedömningsfråga som styr om kreosoten ska tas bort eller inte, säger han.
Det är inte bara risken för miljögifter i marken som oroar honom. Han menar att fundamenten kan komma att ligga i vägen vid framtida dräneringsarbeten.
– Vem blir det då som får stå för merarbetet? undrar han och ser farmför sig framtida svårhanterliga intresse- och ekonomiska konflikter.
Även om domen slå fast att all kreosot ska grävas bort så finns det undantag: ”Skyldigheten gäller inte om det på enskilda platser finns tydliga motstående platsspecifika intressen som överväger nyttan med återställningsåtgärderna.” Enligt domen i mark- och miljödomstolen skulle ett sådant intresse kunna röra sig om höga naturvärden som skulle ta skada av att ett fundament tas bort.