Det framgick vid Vätterndagen i Hjo i veckan.
- Ansvaret för att bevara denna ishavsrelikt måste vila på andra instanser än fiskemyndigheterna, säger Johan Hammar.
I går meddelades att Fiskeriverket vill skapa ett så kallat limniskt reservat norr och söder om Visingsö, vilket betyder att allt fiske där kommer att förbjudas.
Johan Hammar, forskare vid Fiskeriverkets sötvattenlaboratorium i Drottningholm, är mycket oroad över utvecklingen.
Ingen vet hur mycket röding som finns i Vättern idag, bara att fångsterna har minskat. För omkring 12 000 år sedan hamnade denna ishavsrelikt i Vättern tillsammans med arter som hornsimpa, pungräka och taggmärla med flera.
- Nu gäller det att bevara detta ekologiska system och skydda det mot ekonomiska intressen, menar Johan Hammar.
Han är inte förvånad över att fångsterna av Vätternröding minskar.
- Man har under lång tid fiskat icke könsmogen röding. Yrkesfiskarna tar upp fisk som är 4--6 år gammal fast rödingen leker först efter sju års ålder.
Just nu i mitten av november söker sig rödingen till sina lekplatser, bland annat norr och söder om Visingsö.
- Det är väldigt dålig föryngring i rödingbeståndet idag, konstaterar Per Nyberg vid Fiskeriverket i Örebro.
Hoten mot rödingen är flera: klimatförändring, försurning, nätfiske och ökad näringstillförsel. Inplanterad lax hotar också rödingen.
I början av 1900-talet fanns 53 bestånd av röding i landet, 15--16 finns kvar idag.
Inte mindre än 70 procent av bestånden har förlorats. Försök att plantera in röding har inte varit särskilt framgångsrika.
Längdmätning ger vid handen att endast var femte röding i Vättern är större än 50 cm. Från nästa år gäller 45 cm som minsta längd.
- Hur stor rödingen blir beror på födan, konstaterar Johan Hammar. Får de äta nors och siklöja kan de bli hur stora som helst.
Den största röding som fångats i Vättern var 11 kg. Men nu konkurrerar inplanterad lax ut rödingen i kampen om denna föda, enligt Johan Hammar.
Laxen har stor betydelse för fisketurismen och ger stora återfångster. 20-25 procent av de utsatta laxarna fångas, uppger Anton Halldén, länsfiskekonsulent i Jönköping med ansvar för fisket i Vättern.
- Laxen simmar ytligt och tvingar ned rödingen till större djup, säger Johan Hammar. Där kan den inte leva på nors och siklöja som är dess vanliga föda utan tvingas äta hornsimpa.
Hornsimpa är en lågproduktiv fiskart som också är rödlistad. De hornsimpor som rödingen äter är gamla, 15--20 år.
Hotet mot rödingen sprider sig alltså till en annan hotad art.
- Jippot med lax i Vättern gick bra i början när det fanns ett smörgåsbord av stora siklöjor, säger Johan Hammar som är mycket kritisk till att utsättningen fortsätter.
- Öring och lax slog ut rödingen i Vänern, konstaterar han.
Lite intryck av kritiken har Fiskeriverket dock tagit när man beslutat att minska laxutsättningen från 40 000 laxar om året på 1990-talet till 20 000 i framtiden.
- Det finns risk att lax påverkar rödingen, men det är tveksamt, säger Anton Halldén.
- Visserligen är lax en främmande art i Vättern. Men det fanns en insjööring i Motala ström som dog ut när älven reg- lerades, säger Anton Halldén.