Anton Halldén har samordningsansvar för fisket i Vättern.
Vid kartläggning av 47 mil tillrinnande vattendrag har det upptäckts över 400 hinder som hindrar fisk från att vandra.
-- Här finns det mycket att göra för att få mer fisk i Vättern.
Vid Vätternvårdsförbundets möte i Hjo nyligen presenterade Anton Halldén lite av vad som gjorts och görs för fisket i Vättern.
-- Det finns stora luckor i våra kunskaper om Vättern. Vi måste jobba för att täcka igen dem, sade han.
-- Just nu handlar det om att folk måste få förståelse för rödingens situation. Dagens regler följs inte alltid. Det känns tungt att folk kanske inte förstår varför vi tvingas skärpa reglerna ytterligare.
En inventering har hittat 40 lekplatser för röding. Nästa år ska provfiske påbörjas på de viktigaste lekplatserna för att man ska få veta vilka av dessa som är aktiva idag.
Bland allmänheten tycks det vara vanligt att man skyller det försämrade rödingfisket på det allt varmare klimatet eller på signalkräftor som påstås kalasa på rödingrom.
-- Vi måste också försöka förstå kräftans roll i Vätterns ekosystem, säger Anton Halldén. Flera olika myndigheter och forskare, bland annat från Lunds universitet, är inblandade i detta arbete.
I tio års tid har man årligen räknat så kallad pelagisk fisk, det vill säga fisk som simmar i det fria vattnet. Det handlar främst om siklöja och nors. Räkningen sker på natten när stimmen löses upp. Med hjälp av ekolod kan man räkna antalet individer av olika storlekar. Ett kompletterande stickprov med trål avslöjar vilka arter det är.
-- Nors och siklöja är jätteviktiga bytesfiskar, säger Anton Halldén.
Nors är väldigt mycket vanligare i Vättern än siklöja, enligt räkningarna. Det finns mellan 400 och 4 500 nors per hektar. Av siklöja finns mellan 60 och 600 på samma yta.
Vätterns harr utgör det sydligaste beståndet i landet. Fiskekonsulenten kontrollerar årligen harrens fortplantning och har dokumenterat lekplatser i 16 bäckar runt sjön.
32 av Sverige 50 sötvattenfiskar finns i Vättern. Världsrekordet för lax gäller en fisk fångad i Vättern liksom det svenska rekordet för gädda.
-- Det råder ingen akut situation för det hotade arterna, vad vi känner till, tillägger Anton Halldén försiktigtvis och nämner nissöga och flodnejonöga som två arter där det behövs kunskap.
Att sikfångsten minskat anses bero på näringsbrist, att rödingen minskar förklaras med att den har problem med att föröka sig.
Men Anton Halldén anser att man måste studera både signalkräftornas påverkan, mer än 30 år efter utsättningen, och vilken effekter laxutsättning har på övrig fisk.
Securitas ansvarar för fisketillsynen i Vättern.
-- Den måste skärpas, säger Anton Halldén. Vi har sökt mer pengar till tillsyn och kommer att ändra organisationen.
Om kräftfisket i norra Vättern tidigare varit lite av vilda västern har det dock blivit lite lugnare i år, tycker Anton Halldén.
För fiskevården är det viktigt att satsa krafterna på rätt saker. Därför värdesätter Anton Halldén särskilt den historiska beskrivning av fisket i Vättern som Erik Degerman vid Fiskeriverket gjort. Den utgör en del av Vätternvårdsförbundets rapport nummer 62 om fiske och fiskar i Vättern och finns att hämta på hemsidan vattern.org.
-- Det är viktigt att vi inte gör om gamla misstag, säger Anton Halldén.