– Du ser ut att vara bättre klädd den här gången, säger Jan och skrattar när jag står vid bilen och tar på mina stövlar.
Vintern är på väg bort från Herrsäter och våren närmar sig snabbt med allt vad det innebär i kladd och sank mark. Korna är kvar inomhus några veckor till, nu med en sprillans ny mjölkrobot i ladugården. En investering på 1,4 miljoner kronor, i nivå med en ny traktor, som tydligt visar familjen Carlssons framtidstro.
När vi kliver in i ladugården slås vi direkt av lugnet. Knappt några ljud alls, de flesta av de 60-talet korna ligger i sina bås och idisslar, någon dricker vatten och några äter kraftfoder.
Fem av djuren står i kö till mjölkroboten. Det är bra disciplin i kön, det finns de som brukar tränga sig men korna som står där nu väntar lugnt på sin tur.
– Kor är som människor, de har väldigt olika personligheter, berättar Anita. En del är trevliga och en del mindre trevliga, både mot oss och de andra korna.
– Det här är "The special one", ett guldkorn, säger Jan och gullar med en av korna.
– Hon heter Fagra, hon kommer alltid fram och vill ha närhet, säger Anita.
Erik berättar att korna tagit emot den nya mjölkroboten över förväntan.
– Även de som inte så gärna gick in i den gamla roboten går in i den här.
Det är mat som lockar in korna i roboten. Roboten läser av kornas halsband och är det dags för mjölkning så skjuts en krubba med kraftfoder ut längst fram. Om kon nyligen mjölkats så skjuts inte krubban ut och kon får gå rakt igenom och släppa fram nästa i kön.
– Korna skapar en egen rytm så att de mjölkas tre gånger per dygn, berättar Jan. Den rytmen stördes av driftstoppen tidigare. Kor tål inga störningar, de vill ha det likadant varje dag, då trivs de som bäst.
Kommer roboten att innebära en produktionsökning?
– Vi ser det mer att vi får kontinuitet i produktionen. Det är bra djurhälsa i att korna blir mjölkade i tid, säger Erik.
Mjölkproduktionen ifrågasätts ibland, både ur djurrättsperspektiv och hur nyttigt det är, vad tänker ni om det?
– Såklart finns det en miljöpåverkan av vår verksamhet, men vad påverkar inte naturen? Genom att det går åt mycket vall och beten hålls mycket jord oplöjd från år till år. Kraftfodret har också betydelse, är det importerad soja eller svenska bönor som är proteinkällan?
– Överlag tycker jag många kossor har det bra i sina stallar. Att kalven skiljs från kon ganska snabbt är det många som har åsikter om, jag tycker korna verkar ta det bättre ju fortare det sker.
Varannan morgon kommer Arla och hämtar ungefär 6 000 kg mjölk.
För Carlssons, som bor längs en liten väg inne i skogen i Värna socken, är samarbetet med Arla guld värt.
– Det är tråkigt att Arla lägger ner i Boxholm, men ser man på helheten så gör de mycket bra, säger Erik. Oavsett hur mycket mjölk vi levererar så tar Arla alltid hand om det. Vi äger ju Arla, och de ska tillgodose våra behov, men de får mycket oförtjänt skit.
Jan fortsätter:
– Arla hämtar ju mjölken även långt ut i skogen. Ett vanligt kommersiellt bolag skulle bara hämta där det är lönsamt. Det är tur att vi har Arla.
Är ni nöjda med mjölkpriset?
– Det är väldigt upp och ner. För två år sen var det nere i 2,40 kronor kilot, förra året fick vi drygt 3,40, säger Erik.
Påverkades priset av sommarens torka?
– Det är utbud och efterfrågan globalt som styr. Om det torkar i Sverige spelar inte så stor roll, men i somras var det torka i stora delar av världen, vilket ger effekten minskat utbud, så det kan ha påverkat priset. Få saker i vår bransch är så komplext som mjölkpriset.
I nästa avsnitt följer vi med när Carlssons ser över sina marker och staket.