– Fläret är en äventyrsresa. Varje rum och vrå är så full av spännande prylar att besökaren vill dröja sig kvar och bara upptäcka ännu mer. Man blir aldrig mätt.
Så kan det gå när två kreativa och händiga själar slår samman sina livspåsar i ett hus med plats för en oändlig massa galna upptåg.
Både China och Mats är ekorrar och har svårt att gå förbi loppisfynd de gillar. Och oftast blir fynden något helt annat så småningom, långt ifrån vad de ursprungligen var tänkta för.
En wokpanna blir en utomhuslykta.
Ett badkar blir en spiskåpa.
En byggbarack blir en gäststuga med tinnar och torn.
En trekammarbrunn blir en grill.
En såmaskinsdel blir en kåpa till grillen.
Ett sopberg blir en japansk trädgård.
En fejkmålad bit plastgaller från en drickabacksbotten blir ett "rostigt, gammalt galler".
Två uppochnedvända hatthyllor blir en redskapshängare i kökstaket.
Metallringar från gamla vagnshjul blir en takkrona (stark nog att bära vilken rejäl karl som helst som får lust att Robin Hoodsvinga sig under kapelltaket med ett svärd i näven).
Länsmuseets gamla bokhyllor omdanas till en Sagan om ringen-inspirerad dubbelsäng.
En förbrukad hyvelbänk blir ett prima soffbord.
Farfars farfars sädesbingar av kärnfuru blir ett magnifikt matsalsbord för 25 personer.
Ikeas minibyrå "Moppe" plockas isär, lådorna dekorationsmålas och blir till rena altarskåpet.
Ett kokranium byggs om till en enhörning (som förbryllade Nationalhistoriska Riksmuseet när de delgavs fyndet 1 april).
Det är varmt och ombonat. Eoner från minimalism och "less is more".
– Jag låg på sjukhus länge efter en ridolycka och vill verkligen inte att mitt hem ska påminna om vit, steril sjukhusmiljö, säger China.
Risken är obefintlig. Fläret är unikt och Fläret berättar vilka som bor här. Inredningstrender göre sig icke besvär. Filosofin är att ett hem ska vara där man själv trivs som allra bäst, vad andra tycker är ointressant.
Många ögonbryn höjdes när paret flyttade från Trädgårdstorget mitt i Linköping ut till vischan. Mats är uppvuxen på landet och China längtade efter djur.
Mats, som förutom utställningsformgivare är arkeolog, fick sitt första arkeologiska uppdrag i trakten och de hade sett huset under sina motorcykelturer.
– Reaktionerna från omgivningen var "hu, det där hemska och mörka stället, ska ni verkligen bo där!" minns China.
– Det var oerhört mycket jobb. Hela baksidan var ett skrotupplag. Men nu är det omgjort till en japansk trädgård, säger Mats och visar oasen vid bergets fot, som gottar sig i den fuktiga miljön.
Upp till en platå mitt på berget, förstärkt med en murad bro, har han byggt sicksacktrappor till en magnifik gin och tonic-veranda. Men det blir bara en GT, vägen ned kräver ett visst mått av koncentration.
Keramikverkstad, mc-verkstad, trädgård, djur och natur inpå knuten. För China har Fläret betytt allt under den långa konvalescensen efter ridolyckan, då hon spräckte bäckenet, bröt käken och fick flera hjärnblödningar, bland annat i talcentrat, med betydande vävnadsförlust som följd.
Än är hon inte återställd och får bara arbeta fem timmar i veckan som ungdomspedagog. Mats fortsätter efter pensioneringen med diverse utställningsuppdrag och projekten runt Fläret avlöser varandra. Har man en fru som önskar sig en pergola i 50-årspresent, så har man.
– Jag hade inte blivit hälften så bra efter olyckan utan det liv vi lever här, säger China.