- Vi har skelett som vi funderar över, säger Ann-Christine Persson vid Linköpings universitet.
Deras skelett är gammalt och trasigt och nu funderar de på kremering och sedan någon form av begravning.
Även på Uppsala universitet finns det äldre, utgångna skelett.
- Vi har kontakt med kulturdepartementet när det gäller hanteringen av äldre skelett, särskilt sådana som kommer från urbefolkningar. Men det viktigaste är att skeletten behandlas som de mänskliga delar de är, säger enhetschefen Margareta Andersson.
I Helsingborg är läget detsamma.
- Vi vet inte, det här måste ju hanteras på ett bra och etiskt vis, säger Torbjörn Ahl, överläkare vid Helsingborgs lasarett.
I vårdutbildningar användes tidigare riktiga skelett i exempelvis anatomikurser.
Men när plastskelett blev vanligare blev de mänskliga kvarlevorna onödiga.
Lasarettet i Helsingborg vände sig till en rad myndigheter och institutioner för tips och vägledning. Socialstyrelsen svarade att frågan sannolikt inte var deras.
Frågan är inte helt okänd i vård- och utbildningskretsar.