Den 18 september, för exakt hundra år sedan, stod Ellen Key på samma trapp till Västra Tollstad skola i Ödeshög, som Ulrika Knutsson nu gör. Key hade sitt röstkort i handen och redo att gå in i röstlokalen för första gången någonsin. Tv: Kort hängandes inramat på väggen på Hästholmens Bygdegård, tillhörde en gång Ellen Key. Baktill står skriften: "1sta gången bruka vår rösträtt"
– Det känns fantastiskt att stå här, säger kultur- och tv-profilen, författaren och journalisten Ulrika Knutsson.
Den 18 september, för exakt hundra år sedan, stod Ellen Key på samma trapp till Västra Tollstad skola i Ödeshög. Då med sitt röstkort i handen och redo att gå in i röstlokalen för första gången någonsin.
– Hon hade länge kämpat för demokratisk jämlikhet för kvinnor och män, så en hade kunnat tro att hon bara var stolt och glad. Det var hon väl på sitt sätt, men hon var inte så imponerad.
På lördagen samlades ett 50-tal åhörare i Hästholmens bygdegård för att lyssna på Ulrika Knutssons föreläsning om den kvinnliga rösträtten, "Hvarför skola kvinnor vänta". Platsen är ingen slump, ett stenkast bort ligger Västra Tollstad skola, likaså huset Strand där Ellen Key bodde under denna tid. Knutsson berättar om upptakten till kvinnlig rösträtt, bland annat om kvinnorna Ellen Key och Elin Wägner som stack ut i rösträttsrörelsen.
"Key betraktade rösträtten som ett medel, inte ett självändamål. Det viktigaste var att kvinnor påverkade kvinnor", säger Ulrika Knutsson
– Bara några dagar efter att Ellen Key hade röstat för första gången, skrev hon en artikel i Svenska Dagbladet under rubriken "Rädda och rösta". Det handlade om att kvinnors rösträtt i sig inte var så mycket värd, om inte kvinnorna kunde ändra politikens innehåll.
– Key betraktade rösträtten som ett medel, inte ett självändamål. Det viktigaste var att kvinnor påverkade kvinnor.
På lördagen samlades ett 50-tal åhörare i Hästholmens bygdegård för att lyssna på Ulrika Knutssons föreläsning om den kvinnliga rösträtten, "Hvarför skola kvinnor vänta". Platsen är ingen slump, ett stenkast bort ligger Västra Tollstad skola, likaså huset Strand där Ellen Key bodde under denna tid.
Strukturerna skulle påverkas och sättet att välja viktiga frågor. Kvinnors egna erfarenheter skulle förändra politiken.
– Det handlade om, det hon kallade kvinnor och barns intressen, utbildning, fred, skola, vård och omsorg. Hon tyckte att kvinnor hade särskild fallenhet för dessa områden.
Vad har Ellen Key bidragit med för kvinnors rösträtt?
– Hon var tidig med att kräva juridiska och demokratiska lika rättigheter för kvinnor och män, redan på 1880-talet. Under rösträttsrörelsen skrev hon artiklar och höll tal för rösträtten.
"Bara några dagar efter att Ellen Key hade röstat för första gången, skrev hon en artikel i Svenska Dagbladet under rubriken "Rädda och rösta". Det handlade om att kvinnors rösträtt i sig inte var så mycket värd, om inte kvinnorna kunde ändra politikens innehåll", beskriver Ulrika Knutsson
Varför var Sverige sista landet i Norden att få kvinnlig rösträtt?
– Det berodde på den starka svenska högern som var starkt emot. De trodde att landet skulle få sämre styre med okunniga människor i regeringen.
Hur stor var Ellen Keys betydelse för rösträtten?
– Eftersom hon var så känd, långt utanför Sveriges gränser, var hon viktig för rösträttsrörelsen. Ellen Key var politiskt radikal, närmast socialist. Detta gjorde henne också till en besvärlig röst i hela det borgerliga lägret.
Ulrika Knutsson utanför Västra Tollstad Skola, Ödeshög. 100 år sedan Ellen Key stod på samma trappsteg.
Vad tror du Ellen Key har betytt för bygden runt Strand, Hästholmen och Ödeshög?
– Hon har förstått betytt oerhört mycket för bygden. När Strand var byggt vallfärdade feminister och kulturpersoner till Omberg för att få umgås med Ellen Key. Strand var ett levande kulturcentrum, och har fortfarande stort allmänt intresse som besöksmål.
För 100 år sedan stod Ellen Key på trappan till Västra Tollstad skola och skulle rösta för första gången, vad känner du för det?
"Jag tycker det är mäktigt, säger Markus Redman. Samtidigt är det frustrerande att det gått 100 år och att vi inte kommit längre. Hennes budskap om rösträtten är lika relevant även idag. Det är inte rösträtten i sig, utan vad man gör med den".
Markus Redman från Hästholmen var en av besökarna.
För 100 år sedan stod Ellen Key på trappan till Västra Tollstad skola och skulle rösta för första gången, vad känner du för det?
– Jag tycker det är mäktigt, säger Markus Redman. Samtidigt är det frustrerande att det gått 100 år och att vi inte kommit längre. Hennes budskap om rösträtten är lika relevant även idag. Det är inte rösträtten i sig, utan vad man gör med den.
För 100 år sedan stod Ellen Key på trappan till Västra Tollstad skola och skulle rösta för första gången, vad känner du för det?
"Jag är stolt. I bland tänker jag 'Vad skulle Ellen Key ha gjort'. Hon var en kvinna före sin tid. Många tolkar saker bokstavligt och får henne till något hon inte var", säger Christina Bryntesson.
Besökaren Christina Bryntesson från Boet tycker att det finns ett arv att förvalta.
– Jag är stolt. Ibland tänker jag "Vad skulle Ellen Key ha gjort". Hon var en kvinna före sin tid. Många tolkar saker bokstavligt och får henne till något hon inte var.