Kampen mot kajorna i Hästholmen

Skrik och skrän. Fågelträck på fönster, möbler och tvätten. Nu har Måns Suneson tröttnat på horden av kajor.

En kaja orskade stort pådrag natten till onsdagen.

En kaja orskade stort pådrag natten till onsdagen.

Foto: Peter Jigerström

HÄSTHOLMEN2018-07-10 08:00

Måns Suneson har bott i Hästholmen i 20 år. Aldrig har problemen med kajorna varit så stora som nu.

– De har alltid varit många. Men nu har de ökat ytterligare i antal. Det är trevligt med några stycken, men de blir besvärliga i stor grupp, säger Måns Suneson och fortsätter:

– Det här är inte bara mitt problem, utan kajorna ställer till det i hela Hästholmen. Jag är bekymrad över turismen, och nybyggnationen i hamnen.

Förutom att Måns och hans hustru störs av kajornas skrik och skrän skiter de på allt i sin väg.

– De lämnar sina visitkort bokstavligen överallt, säger Måns, som försöker skrämma bort dem med rop och smällar.

– Men det är som att den nya generationen kajor har lärt sig att vi inte är farliga.

Måns har skrivit till Ödeshögs kommun och bett om hjälp för sin egen och Hästholmens skull.

– Jag fick svar snabbt. De kan tyvärr inte hjälpa mig. Det krävs väl att självaste landshövdingen kommer hit och får träck i huvudet för att något ska bli gjort, säger Måns.

Angelica Nyqvist, miljöinspektör på kommunen, förklarar varför de inte kan hjälpa Måns.

– Vi får inte bedriva verksamhet som konkurrerar med privata aktörer. Det får ingen kommun göra. Har man problem får man kontakta ett företag som arbetar med skadedjursbekämpning, till exempel Anticimex.

Det är först om skadedjuren ställer till besvär på en plats med kommunal verksamhet som kommunen ansvarar för att stävja problemen.

– Äger man en tomt äger man även problemen. Kommunen har bara ett ansvar om skadedjuret är fara för kommuninvånarna, exempelvis om ett vildsvin befinner sig i tätorten.

Kommunen har ett antal skadedjursskyttar som vid behov kan genomföra jakt på skadedjur och annan skyddsjakt. Men att skjuta kajor löser inte problemet, enligt Angelica Nyqvist.

– Forskning har visat att skadejakt inte fungerar på kajor, de fortsätter komma tillbaka. Har kajorna hittat ett träd eller annan plats med mat hittar de dit igen. Det är därför vi ser dem så ofta i städer. Man måste förstöra deras levnadsvillkor för att bli av med dem, säger Angelica Nyqvist.

Första steget i Måns Sunesons kamp mot kajorna är en hemgjord fågelskrämma som barnbarnen hjälpt till med.

– Skjuta dem får jag ju inte. Då blir jag väl en lagvrängare, säger Måns vars sista utväg är att fälla sitt fina, stora körsbärsträd där kajorna bor.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om