På onsdagen stod det klart, årets bygdegård ligger i Hästholmen. Sammanlagt finns 1444 bygdegårdar runt om i landet och många kämpar för sin överlevnad.
– Det är en ära att bli utvald av alla landets bygdegårdar. Fantastiskt helt enkelt, säger Camilla Linusson, ordförande i Hästholmens bygdegård och byalag.
Motiveringen beskriver Hästholmens bygdegård som navet i bygden. En rik mötesplats med ett blomstrande kulturliv. De för bygdens talan och skapar dialog med medborgare och politiker. Föreningen ställde snabbt om under pandemin, där olika event växte fram trots restrektioner.
Vad är er framgångsfaktor?
– Att ha kul och försöka fånga olika intressen så att många kan vara med. Både medlemmar och besökare. Vi är aktiva på sociala medier och ger ut tidningen Hestholmabladet varje kvartal.
Camilla understryker att gemenskapen är en viktig del i föreningen, likaså att ta hand om- och hjälpa varandra.
– Det är viktigt med gemenskap i alla dess former. Kulturarrangemangen fyller en viktig funktion av att beröras tillsammans.
Byalaget är också ett viktigt politiskt organ, där frågor som berör orten ofta behandlas genom möten och även skrivelser till politiken.
Hur lockar ni olika åldersgrupper?
– Vi blandar gärna åldrar, exempelvis sjunger Hästholmens förskole- och fritidsbarn på soppluncher och discon riktas från 0-100 år.
Camilla beskriver att barn alltid är välkomna på föreningens aktiviteter.
– Mormor och farfar städar med sina barnbarn på "Ploggingdagarna" och alla åldrar fiskar kräftor på "Kräftans dag".
Några som är svåra att locka?
– Ungdomar mellan 12–20 år är svårast. Det kom en del på vår regnbågshelg, skrotverkstad och kroki, men i övrigt har det varit svårt att locka dem. Det ska vi jobba med framåt nu.
Vilka aktiviteter är mest populära?
– Det mesta vi anordnar brukar vara uppskattat, men det som drar mest folk är Kräftans dag, valborgsfirandet, marknader, musik- och poesi kvällar och våra kulturveckor. Sedan har Hästholmens REKO-ring varit mycket lyckosam.
Vad gjorde ni under det nedstängda pandemiåret?
– Så fort pandemin bröt ut började vi tänka om. Det var viktigt att fortsätta stå för gemenskapen och omtänksamheten i samhälle.
Camilla berättar om Byalagshjälpen, en hjälpfunktion på orten via sociala medier, som kan hjälpa till med exempelvis handling eller ärenden. Men även REKO-ringen där närproducerade varor handlas av konsumenter i närheten.
– Rekoutlämningen blev en viktig mötesplats under pandemin. Med givna instruktioner om avstånd och förhållningsregler.
– Vi anordnade också en återbruksdag, invigning av en skylt, båt- och konstmanifestation samt städpromenader. Det var lite trixigt med förhållningsregler, men vi löste det.
Har ni några samarbeten?
– Ja, med andra föreningar, så som utställningar, valborgsfirande eller föredrag. Med kommunen samarbetar vi kring utveckling av Hästholmen och i våra olika kulturprojekt.
Planerar framåt?
– Många. Vi moderniserar vår stadsvandring i Hästholmen med nya informationsskyltar. Vi ska samarbeta med Ödeshögs församling och Saga kulturhus inför en Regnbågshelg i vår. Sedan har vi påbörjat ett samarbete med fritidsgården Lyset i Ödeshög med aktiviteter för ungdomar.
– Vi planerar just nu ett högstadiedisco till våren samt "Det stora folknöjet i Hästholmen", till minne av Per Brahes bärgning. Vi kommer också ha "valfiske" i hamnen. Det är ju val nästa år.