Hästholmen var Alvastra klosters utskeppningshamn, och när klostret storhetstid var förbi försvann även Hästholmens stads- karaktär.
Nästa storhetstid kom på 1860-talet med den nya hamn- och sedermera järnvägsepoken. Tidvis trafikerade två järnvägslinjer: dels den smalspåriga mellan Ödeshög och Vadstena, dels den bredspåriga Hästholmen till Mjölby.
Nu verkar en ny storhetstid vara på gång, och målgruppen är turister och fritidsfolk. Hamnen har rustats upp, en ny vågbrytare ska byggas och antalet båtplatser ska mer än fördubblas.
Det var i början på 1300-talet som Hästholmens sigill omnämndes för första gången. På sigillet syns ett skepp med fulla segel, ett belägg för att Hästholmen var en betydande hamn.
Sigillet var ett tecken på ortens självständiga ställning. Dessutom omnämndes orten på latin som "villa forensis" vilket kan översättas med marknadsort och köpstad.
Den yttre delen av hamnen var en ö som beboddes av riddaren Gerhard Snakenborg som drev in skatter och böter av befolkningen i hela bygden kring Omberg, Tåkern och ned till Holaveden i söder. Dock fanns det knappast en ståtlig riddarborg liknande dem på kontinenten. Det måste snarare ha handlat om en enklare träkonstruktion eftersom inga rester av den kunnat hittas.
Hamnen med dess fiskebåtar är fortfarande den naturliga träffpunkten. I takt med att yrkesfisket upphört har desto fler upptäckt en spännande fritidssyssla.
Här är det liv, sommar som vinter. Under vintersäsongen gäller trollingfiske, och på sensommaren har kräftfisket blivit ett populärt nöje. Festen kulminerar på Kräftans dag och är en relativt ny sedvänja.
Vätterrodden har däremot funnits i 20 år. De tävlande ror från Hjo till Hästholmen, och väljer att göra det i den traditionella Vättersnipan. Helt nytt är det gästabud som enligt planerna ska hållas i alla kommuner runt Vättern.
Hästholmens hamn har också blivit ett omtyckt mål för sport- dykare. Inte mindre än åtta dykarklubbar håller till i hamnen och dess omnejd. För tre år sedan fick två dykare verkligen lön för mödan när de hittade ett vikingasvärd strax utanför hamnen. Hällristningarna med bland annat skålgropar, skepp och yxor visar också på att platsen har haft betydelse på bronsåldern. Svärdet finns inte att beskåda, däremot bjuder Östergötlands lantbruksmuseum på en omfattande beskrivning av lantbrukets mekanisering fram till 1960-talet. I hamnmagasinet finns en utställning av gamla redskap med allt från harvar till köttkvarnar. I ett något större sädesmagasin vid Hamngatan visas skördemaskiner, tröskverk och vagnar. Den som vill kan gå på stadsvandring i egen regi och få reda på mer om Häst-holmens historia och byggnader, till exempel Gröna huset, Hamnstugan, Gästis och den numera rivna järnvägsstationen. En karta finns att hämta på Hästholmens hamnkafé och vid macken.
Intill hamnen ligger badplatsen med en långgrund och barnvänlig sandstrand. Bredvid finns en av Sveriges minsta campingplatser inklusive stuguthyrning. Den sköts av familjen Hedrén som för övrigt håller i gästhamnen och Häst- holmens hamnkafé.
Kaféet har specialiserat sig på mackor med fantasifulla namn. "Skeppsbrottet" anspelar på båten Per Brahes förlisning utanför Skeppsholmens hamn i början på 1900-talet.
Senaste tillskottet är "Lilla odjuret". Mormor Wanja ser till att det finns hembakt, och Jennifer Hedrén har i år satsat på ännu mer underhållning. Det ska bli allt från Taubeaftnar till rockabillybandet The Flying Phantom and his Flaming Stars.
För den som vill inta en riktigt traditionell middag finns även Vätterhästen, värdshuset som lockar med wienerschnitzel och kokt röding. Där finns numera också övernattningsmöjligheter.