Att Roger Svahn skulle tillbringa en blåsig söndag i en snipa på Vättern är en historia som inte saknar poänger.
-- Min ordinarie roddarpartner Daniel Johansson insjuknade hastigt i lördags och jag ville gärna ta min andra raka titel så jag ringde brorsan och han tackade ja, berättar Peo Svahn.
Det var bara det att Roger befann sig i Älvdalen för en dragkampstävling med Björke i lördags, och han fick telefonsamtalet på väg hem.
Roger tvekade inte trots att han inte var hemma förrän klockan två på natten efter 40 mils resa. Efter några timmars sömn var dragkamparen redo för ett nappatag med Vätterns vresiga vågor.
- Jag är en novis på rodd men har bra kondition och styrka tack vare dragkampen, säger Roger. Jag mår bra men har nog inga svårigheter att somna i kväll.
Bröderna var oförskämt fräscha vid målgången trots att vindförhållandena var de sämsta på många år. Boxholmsbrödernas segertid på 3,32,56 var drygt en timme sämre än rekordtiden från år 2000.
- Det var riktigt besvärlig nordostlig vind hela vägen, berättar Peo som för tre månader sedan var 19: e man i Vasaloppet. Och på västgötasidan blåste det riktigt hårt vid starten 12.30.
Den värsta Vätterrodd du har deltagit i?
-- Nej, den jobbigaste var för några år sedan när Daniel och jag rodde ett Sommaskepp. Den här Vätternsnipan vi lånat av Sommens båtservice rör sig bättre i sjön.
Trots holmgången med en av landets mest fruktade sjöar anser Peo att en Vätterrodd är lindrigare än ett Vasalopp. Och han har inga planer på att byta huvudsport.
- Jag tar det här mest som en kul grej, ett annorlunda inslag i försäsongsträningen. Rodd är bra träning för ryggen. Så här års är det annars rullskidor som gäller för mig.
Tvåa i mål var Kristoffer Andersson och Samuel Johansson, Ödeshög. De var en kvart efter segrarna.
Åtskilliga båtar fick på grund av vindförhållandena bogseras hem till Östergötland. Däribland Kanalgrävarna, Motalas kommunalråd Johan Andersson och kanalbolagets direktör Claes-Göran Österlund.
De hade avverkat en tredjedel av den 11 distansminuter (cirka 20 km) långa sträckan när bröderna Svahn hade knappt två distansminuter kvar.