Marknadsstånd är uppställda utmed kajen i Hästholmens hamn. Tallrikar och flaskor är placerade på borden. Ett tjugotal statister har anlänt i tidstypiska kläder från 1922. Skratten ljuder högt och samtalen handlar om klädsel, klasstillhörighet och Per Brahe. Många har redan gått in i sina roller som "överklass", "bonde" eller "arbetare".
– Här är nog en från överklassen som har förälskat sig i en hamnarbetare, så hon bryter klasskoden, skrattar statisten Anders Magnusson.
Magnus Fredriksson från Ödeshög har klätt sig i byxor med slag, väst och en svart ytterrock.
– Jag har försökt klä upp mig som en bonde när han skulle vara fin. Fickuret var min pappas konfirmationsklocka. Jag skulle också haft med mig min gamla bil, en 70 år gammal T-ford, men den ville inte fungera idag.
Statisten Deidre Gejel bor vanligtvis i Borås men är på besök i Ödeshög hos sin mamma. Hon har varit med på filminspelning förut.
– Jag gick film på gymnasiet och vi fick vara statister för varandra. Det ska bli kul att vara med idag, jag tycker om att klä ut mig lite. Min klädsel är kanske lite mer 1910-tal kanske, men här på landet var man kanske lite efter, skrattar Deidre. Hatten har jag köpt, men det andra hade jag i garderoben.
Familjen Bremer-Ekvall från Hästholmen är samlad inför dagens inspelning, även om de annars bor på olika håll. Marianne Bremer är mycket intresserad av historien kring Per Brahe.
Vad är roligast med filminspelningen?
– Det är kul med gamla kläder och att sätta Hästholmen på kartan såklart, säger Marianne.
– Det roligaste är nästan mammas entusiasm för Per Brahe och Hästholmens bygd, menar dottern Mia Bremer.
Efter ungefär två timmars inspelning, med en hel del omtagningar och kameravinklar från olika håll, är alla scener klara. Regissören Thom Britten-Austin är nöjd med dagen.
– Det gick jättebra, över förväntan. Inspelningen är alltid mycket väderberoende. Det underlättar mycket när frivilliga vill ställa upp. Det kanske var lite få statister som dök upp, men ändå tillräckligt. Vårt arkivmaterial ska nu kompletteras så att vi kan göra det personligt med nya bilder.
Vad var mest nervöst innan inspelningen?
– Det är alltid nervöst. Den som inte är nervös ska inte hålla på med film, säger Thom och skrattar.
Vad har varit det svåraste kring filmen?
– Att få till finansieringen.
Fartyget Per Brahe förliste utanför Hästholmens hamn 1918 och bärgningen startade först fyra år senare.
– Per Brahe är en historia som vill bli berättad. Efter första filmen "Ödesnatten på Vättern", som handlade om förlisningen trodde vi att vi var färdiga, men det var vi inte. Vi fick många frågor efteråt och den vanligaste var: vad hände sedan?
Händelsen kring bärgningen har kallats "det stora folknöjet" då människor vallfärdade från hela landet till Hästholmen för att ta del av den.
– Då var det Sveriges största mediahändelse. Hela landet drogs in och medier rapporterade dagligen så det finns ganska mycket filmat material. Nu kompletterar vi med en del nyinspelat material och närbilder.
Vad händer nu?
– Vi ska sortera upp materialet och klippa ihop utefter manus. "Återkomsten" har premiär under "Det stora folknöjet" i Hästholmen.
Den 23-24 juli firas "Det stora folknöjet" i Hästholmen. Det syftar till att återskapa stämningen som var 1922, då fartyget bärgades.