Rallare.
Banverkets järnvägsbyggare håller sig med en maskulin symbol.
Samråd.
-- Det här är Elv på sliperståget på spår 46, jag vill ha samråd med dig.
För att över huvud taget få flytta loket måste lokföraren ha ett samråd med alla ansvariga personer vars områden loket ska passera och slutligen landa på. Det innebär att Anna-Karin direkt på morgonen sätter i hörsnäckan i örat och ringer upp ett antal kollegor.
-- Alla har samråd med varandra på morgonen så då kan det bli ett riktigt kaos. Hur många man måste ha samråd med varierar beroende på hur många arbetsområden man ska igenom. Nu måste jag exempelvis ha samråd med fyra personer.
Handarbete.
Ett broderi med julmotiv ligger i husvagnsfönstret. Ett tidsfördriv att ta till ibland.
Frukostrast.
Anna-Karin Elv och kollegan Esbjörn Jonsson från Hoting har tagit kaffepaus. Under frukostrasten invaderas barackerna av män och åter män. Förutom Anna-Karin ser vi bara en tjej till som arbetar ute på fältet. Av de 350 personerna som arbetar med ombyggnaden av Rangerbangården är bara ett tiotal kvinnor.
-- Men jag trivs i den mansdominerade världen. Jag är van vid det helt enkelt.
Väntan.
Att vara lokförare på en stor arbetsplats som Rangerbangården i Hallsberg innebär mycket väntan. Väntan på att få flytta loket, väntan medan järnvägsarbetarna lastar på och av det hennes tåg transporterat. Väntan på att ett arbete ska bli klart för att ett annat ska kunna fortsätta . . .
-- Ibland har jag en tidning eller bok med mig. Men samtidigt måste man hela tiden vara uppmärksam på vad som händer runtomkring.
Bostaden.
En lokförares morgon börjar strax efter klockan sex. Anna-Karin Elv stiger upp och äter frukost till morgonnyheterna på tv. Kvart i sju åker hon och några kollegor från campingen, där många av banverksarbetarna huserar, till arbetsplatsen några kilometer bort: rangerbangården.
-- Där börjar vi med en kopp kaffe och går igenom dagens arbetsuppgifter.
FOTNOT: I nästa vecka börjar Anna-Karin och cirka 50 kollegor från Banverket att lägga räls på Jylland i Danmark.
Pålastning.
Anna-Karin övervakar pålastningen av järnvägsräls. Ombyggnationen av Rangerbangården är väl organiserad. Så fort Anna-Karin anländer till ett spår för att exempelvis göra sig av med några vagnar eller som i det här fallet bli pålastad med järnvägsräls anländer rallarna meddetsamma för att utföra sina arbetsuppgifter.
-- Om det behövs hjälper jag självklart till, förklarar Anna-Karin.
I juli 2002 blev Anna-Karin Elv från Vadstena färdig lokförare efter en 60 veckor lång KY-utbildning i Mjölby. Dagen efter började hon på Banverket.
-- Jag är nöjd med mitt yrkesval, säger Anna-Karin Elv.
Hon hade först siktet inställt på att bli matte- och NO-lärare men kände att det skulle bli för många år i skolbänken. Omgivningen däremot trodde att hon skulle arbeta med djur.
Så blev det i alla fall inte utan istället blev hon lokförare. I sin utbildning har hon provat på att köra både persontåg och arbetståg. Och det senare är något hon alltså fastnat för.
På Banverkets arbetsplats i Hallsberg ansvarar hon för ett 89 ton tungt tysktillverkat Mak-lok som drar ett sliperståg, vilket innebär att det i huvudsak transporterar slipers som järnvägsrälsen ligger på. Anställningen innebär en säsongsanställning från april till november och hon arbetar 07.00-19.00 sju dagar i sträck. Därefter är hon ledig lika länge.
Att arbeta på Banverket innebär ofta stora geografiska förändringar när det gäller arbetsplatsen. Anna-Karin började arbete i Hallsberg i början av sommaren och här ska hon stanna till slutet av september.
-- Det är skönt att vara på ett ställe lite längre, konstaterar hon.
De långa arbetspassen verkar inte bekymra någon. Många jobbar långt hemifrån och tycker att om de ändå är borta från familj och vänner kan de lika gärna jobba.
Egentligen bor Anna-Karin Elv i ett hus utanför Vadstena. Men under arbetsveckorna är hemmet en husvagn. På en jättelik parkering står drygt 100 husvagnar uppställda i prydliga rader.
- Banverket hyr husvagnarna. Jag tycker att det är skönare än att dra på en egen. Det är lite upp och ner hur man umgås med de andra efter jobbet. Men är det fint väder sitter vi ute, grillar och umgås. Annars trivs jag med att vara själv och tittar mycket på tv.
Att ha ett kompakt boende som en husvagn går dock bra tycker hon.
-- Men det blir inga mer campingsemestrar för min del i alla fall, skrattar Anna-Karin.