Lasse och Berit Johansson trivs utanför sin husvagn.
Solen lyser och värmen har kommit åter när vi träffar Lasse och Berit Johansson vid deras husvagn på Eköns camping på torsdagen. Här pratar vi campingrutin – de har nämligen stått med vagnen på Ekön i hela 50 år.
– Vi köpte vår första husvagn 1970 när vår yngsta dotter föddes men i början stod vi ju inte här hela sommaren utan då åkte vi ut över helgerna, berättar Berit Johansson som tillägger att på den tiden var inte husvagnen placerad där den är nu.
– Här var det bara ett gärde som bönder plöjde, man fick ställa upp på bergen här utanför och fick dra ut husvagnen på plankor om det behövdes, minns Lasse Johansson.
Han bedömer att det har varit åtminstone 10-12 olika campingvärdar under de här 50 åren. Paret har tyckt att det har funkat bra med de allra flesta och har också sett hur campingen växt och hur servicen har byggts ut.
– Man har väl först varit lite tveksam till en del förändringar men så som exempelvis den nuvarande ägaren har styrt med ombyggnader och fixat i ordning här så är det ju väldigt bra med mer service och bra lokaler, säger Lasse Johansson och Berit håller med:
– Vi lever med att man måste förändra, det går inte att leva i det gamla jämt. Sedan är det klart att det blivit dyrare genom årens lopp, i början när vi campade här kostade det kanske 500 för en säsong, i år betalar vi över 15 000.
De är båda två födda och uppvuxna i Gryt men flyttade in till en lägenhet i Valdemarsvik efter att de gift sig 1962, främst för att det rådde brist på bostäder i Gryt vid denna tidpunkt. De har alltså varit sin hembygd trogna i stor utsträckning även om de förr också gav sig ut på vägarna med husvagnen.
– Vi har till exempel åkt till Nordkap och också varit i Idre på vintersemester i sjutton år, berättar Berit Johansson som betecknar sig och Lasse som riktiga husvagnsmänniskor.
Så vad är det då som är det mest positiva med Ekön och Gryt?
– Det är naturen och landskapet, det är ju ett naturreservat här så man får inte göra hur man vill. Sedan är det ju så att man känner alla här ute och på öarna när man vuxit upp här, säger Berit Johansson som lägger till att det visserligen kan vara både för- och nackdelar med att alla känner alla men fördelarna överväger.
– Det är ju så att ha rötterna i en ort: Lasses pappa var fjärdingsman i Gryt innan han blev polisman i Valdemarsvik, det var när Gryt var egen kommun och min morfar och mina morbröder var fiskare härute i skärgården.
Naturen är en av de stora fördelarna med skärgårdsmiljön.
Nu är det dock snart slut med campinglivet: den femtionde sommaren på Ekön blir också den sista för Lasse och Berit. De tycker att det har blivit läge att göra sig av med husvagnen.
– Nu har vi bott så länge här och det är svårt numera utan hjälp. Man kan ju inte fordra att barnen som har egna liv ska ställa upp på mamma och pappa jämt utan man måste försöka sköta sig själv i den mån det går, säger Berit Johansson som tillägger att man är kvar här tills den 17 september.
Husvagnen är från 1986 och har varit en fast punkt för Lasse och Berit Johansson länge. På Eköns camping har de stått ända sedan 1970.men efter denna sommaren är det slutcampat.
Så vad ska de göra efter att campinglivet tagit slut?
– Vi vet väl inte riktigt ännu. Det blir väl att lasta en kaffekorg och åka ut och sätta sig här på bergen om somrarna, säger Lasse Johansson och Berit tillägger att man varit nöjda med de här 50 åren:
– Men man måste ta ett beslut att det är dags att sluta förr eller senare och vi blir ju äldre så det är dags nu.