Se skärgården som naturen skapade den
Skärgården är mer än böljande vatten och klarblå himmel. Sänk blicken, och betänk att klipphällarna du vandrar på skapades för miljarder år sedan.
Foto: Hanna Andersson
- Visste du att det du sätter fötterna på är en två miljarder år gammal nederoderad bergskedja? Blotta tanken får mig nästan att bli religiös, säger Ann-Sofie Zschaeck, utbildad naturguide och en av få bofasta på Harstena. Hon har lovat oss en annorlunda rundtur på ön. Vi hastar genom byn och söker oss ut mot klipphällarna. - Med hjälp av ett gammalt gravröse från bronsåldern har jag gjort en ungefärlig uträkning av när Harstena reste sig ur havet. Det lutar åt att det var för 3 500 år sedan som öns högsta punkt bröt vattenytan, berättar Ann-Sofie medans vi vandrar mot Östantillslången där trankokeriet är beläget. Sälspäcket impregnerar
Klipphällarna utanför trankokeriet är en av få platser på ön där lavarna inte har brett ut sig på bergsgrunden. Ann-Sofie Zschaecks teori är att sälspäcket har fungerat som en slags impregnering som hindrar laven från att få fäste.Det är här vi får vår första påminnelse om naturens krafter. - De här horisontella linjerna i berget är skrapmärken från inlandsisen. När man betänker att isen var flera kilometer tjock är det inte så konstigt att det blev märken, konstaterar Ann-Sofie Zschaeck. Med inlandsisen i färskt minne får vi plötsligt en förklaring till hur stora stenbumlingar har hamnat vid vattenbrynet nedanför höga stupande klippor. De har helt enkelt brutits loss ur berget när inlandsisen drog fram. En promenad på den sydöstra sidan av ön, där stranden är full av rundslipade stenar av olika storlek, blir
i Ann-Sofie Zschecks sällskap som att pilla med juvelerna i mormors smyckeskrin. Sandsten från Roxen
- Börjar man titta på hur stenarna ser ut blir det snart tydligt att många av dem inte hör hemma här. Den här sandstenen till exempel, den hör med stor sannolikhet hemma i sjön Roxen, berättar hon. När vi efter några timmars rundtur lämnar Harstena och hoppar på båten mot fastlandet, befinner sig tankarna miljarder år därifrån. Och plötsligt ser man inte havet för alla klippor.
Geologiska godbitar i skärgården
Gråröd gnejsgranit är den vanligaste bergsarten i Gryts skärgård. En rundhäll ger en fingervisning om i vilket väderstreck man befinner sig. Det material som funnits i inlandsisen har slipat hällens nordsida slät. Sten och block som låg infrusna i inlandsisens botten har bildat repor i hällen, dessa repor kallas isräfflor. Jättegrytor, en slags fördjupning i ett berg, bildades när smältvatten från inlandsisen med hjälp av grus och sten som roterade mot bergsbotten. Exempel på jättegrytor finns på Harstena samt på Eköns naturreservat i Gryt. Länsstyrelsen i Östergötland anordnar guidade turer runt om i hela länet i sommar. På Harstena äger detta rum den 11 juli, 29 augusti samt 3 oktober.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!