Britt-Marie Gyllensvaan, fastighetsägare vid Uppgränna, uttryckte i gårdagens Corren oro för att få sandmagasinet i sin närhet. Just den placeringen vid motorvägen norr om Brahehus är inte gruvbolagets bästa alternativ, enligt Tasman metals vd Henning Holmström. Kartan är än så länge bara ett utkast och ingår i en intern konsultrapport.
Sjunka till bottenGruvor behöver en plats för avfallsprodukterna, vattenfyllda magasin där det nermalda bergmaterialet kan samlas och sjunka till botten. Därför har Tasman metals låtit göra en utredning som pekar ut 30 möjliga platser av vilka en ska väljas ut om gruvbrytningen blir av.
Har du sagt att ni föredrar den platsen om ingen protesterar mot det?
– Nej, det har jag inte. Den är fortfarande aktuell, men skulle bli en väldigt dyr och komplicerad lösning. Den stora nackdelen är att området ligger inom Vätterns dräneringssystem. Vi vill undvika att lägga dammen så att det rinner en endaste vattendroppe ner mot Vättern, säger Henning Holmström och tillägger att placeringen av magasinet får göras efter en avvägning mellan miljö, teknik och ekonomi.
Hur stort ska sandmagasinet bli, i jämförelse med gruvområdet?
– Någonstans mellan 70 och 100 hektar, det beror på hur höga dammarna blir.
Det ges inga löften till markägare från gruvbolagets sida om att köpa ut deras fastigheter för dess trefaldiga värde, menar han angående den uppgift Britt-Marie Gyllensvaan uppfattade att hon hade fått.
– När det blir aktuellt förs ett samtal mellan Tasman och fastighetsägare om vilka lösningar man väljer. Vi har för övrigt inte börjat med den typen av diskussioner. Vissa vill gärna bo kvar, vissa har affektionsvärde till själva huset. Samtalen kommer att anpassas till enskilda och aldrig bli offentliga.
Varför tror du det är så svårt att få närmast berörda och boende att ställa upp på intervju?
– Det är ett extremt tryck på dem som bor i området. De vågar inte uttala sig för att de rädda för att anklagas för att vara svartfötter, många känner sig pressade.
Samrådet ni kallar till, hur ska det gå till?
– Första avstampet blir att sätta sig med kommuner och länsstyrelser. Samråd kan göras på olika sätt. Inte bara att hålla ett offentligt möte i Gränna där alla får skrika av sig eller också tycka till konstruktivt. Utan även ge konkret input med en utställning i biblioteket, en låda där det går att tycka till, möjlighet att ladda ner samrådshandlingar från hemsidan, gruvstationer med information med mera. En kombination av allt det här blir det förhoppningsvis nästa år.