Volvo betalar nästan 120 miljoner kronor för att amerikanska myndigheter ska avskriva anklagelserna om mutor till irakiska regimen under FN:s olja mot mat-program.
Förundersökningen i Sverige pågår fortfarande.
På torsdagen offentliggjorde Volvo att man ingått ett förlikningsavtal med den amerikanska finansinspektionen och gjort en överenskommelse med det amerikanska justitiedepartementet.
Volvo ska betala 19,6 miljoner dollar, motsvarande knappt 120 miljoner kronor, i böter. I beloppet ingår vinster som dotterbolagen gjort till följd av Irakkontrakten samt ränta.
Vi har gjort bedömningen att det ligger i vårt intresse att göra den här överenskommelsen med de amerikanska myndigheterna, säger Volvos presschef Mårten Wikforss till TT.
Dotterbolagen det handlar om är Volvo CE som gör anläggningsmaskiner och lastbilsbolaget Renault Trucks.
Det gjordes otillåtna betalningar till irakiska regimen för att de skulle få kontrakt, säger Mårten Wikforss.
Anklagelserna från de amerikanska myndigheterna skrivs av om tre år under förutsättning att Volvo lever upp till en rad villkor. Det handlar förutom om att betala bötesbeloppet även om att skärpa det interna kontrollsystemet.
Koncernchefen Leif Johansson har tidigare sagt att ingen på Volvo kopplade ihop betalningarna som gjordes till irakiska myndigheter med mutor. I stället uppfattade man det som att det var så affärer gick till i Irak eftersom det var vad irakiska myndigheter sade till bolagets agent.
Misstankarna om ett utbrett fusk i olja mot mat-programmet blev kända när en FN-kommission under ledning av den förre amerikanske centralbankschefen Paul Volcker kom med sin rapport 2005.
Där beskrivs hur Saddam Hussein och hans regim tog ut tio procent på varje faktura. Totalt anklagades 2 200 bolag världen över för att ha betalat pengar till den irakiska regimen. Volvo CE anklagades för att ha betalt över 300 000 dollar (cirka 1,8 miljoner kronor).
Rapporten ligger till grund för en förundersökning där överåklagare Christer van der Kwast vid Riksenheten mot korruption utreder om ett tiotal svenska företag kan ställas inför rätta i Sverige för brott mot FN:s sanktioner. Hans hypotes är att företagsledningarna i bolagen har känt till affärerna.
Ingen har hittills omplacerats eller blivit uppsagt på grund av betalningarna, enligt Mårten Wikforss på Volvo.
Vi går inte in på frågan om personligt ansvar utan inväntar förundersökningen. Men Leif Johansson har pratat med flera och förklarat att det inte var rätt. Vi ska följa lagar och regler, säger han.