Underleverantörerna till bilindustrin är inne i en lönsamhetskris.
De är hårt klämda mellan krav på lägre priser och ökande kostnader. Dessutom har de svårt att få betalt i rimlig tid.
Sedan slutet av 80-talet har antalet anställda minskat med närmare 25 000.
Lönsamheten är nere på en sådan nivå att om man inte stannar till och gör någonting kan det gå riktigt snett, säger branschorganisationen Fordonskomponentgruppens vd Svenåke Berglie till TT.
Med nuvarande lönsamhetsnivå bedömer han inte att leverantörerna längre kan tillgodose bilindustrins återkommande krav på prissänkningar med 3-5 procent årligen.
Den enda möjligheten att komma till rätta med problemet är att sänka kostnaderna, men bilindustrin är själv med och försvårar tillvaron för underleverantörerna genom ständiga förseningar i betalningarna.
Vid en konferens med underleverantörerna i Göteborg på tisdagen sade Kongsberg Automotives vice vd Bent Wessel-Aas att med modern teknik borde betalningen kunna ske samtidigt med leveransen. Men så är inte fallet.
Det bollas ofta med siffror om hur många som sysselsätts hos bilindustrins underleverantörer, men det handlar oftast om gamla uppskattningar. För att få ordning på begreppen har Fordonskomponentgruppen genomfört en studie som presenterades under konferensen.
Den visar att närmare 25 000 jobb försvunnit sedan slutet av 80-talet. Kvar i dag är 81 000 anställda i 1 217 industrier. Dessa företag har tillsammans en omsättning på 124 miljarder kronor.
Omsättningen ökar men antalet anställda minskar. Antalet företag med en omsättning som understiger 20 miljoner kronor är drygt 600. De har 7 000 anställda och en omsätter sammanlagt sex miljarder.
Svenåke Berglie levererade lite av krisstämning när han berättade att den genomsnittliga vinstnivån på fyra år har sjunkit från 7,5 procent av omsättningen före skatt till knappt 2 procent.
Det är allvarligt eftersom det är en alldeles för låg nivå för att utgöra en bas för en långsiktig verksamhet, säger Berglie.
Väldigt många företag gick med förlust 2001 och bankerna kan vidimera att 2002 gick ännu sämre.
Att lastbilsindustrin håller uppe produktionen i Sverige är positivt för underleverantörerna, men framgången med Volvos nya stadsjeep innebär, enligt Berglie, inget större lyft eftersom den mest innehåller utländska komponenter.