Lena Öhman, infektionsläkare från Linköping, berättade igår vid ett symposium på läkarstämman om en ny typ av infektion som blir allt vanligare. Och som hittills inte uppmärksammats tillräckligt.
Infektionsläkarna som arrangerat symposiet efterlyste ett bättre samarbete mellan kirurger och infektionsmedicinare för att man i tid ska upptäcka den här infektionen. Den kommer smygande och har inte de vanliga symtom som förknippas med infektion, som feber och variga sår.
Ett sår som vätskar sig kan vara tecken på infektionen. Infektionen kan också bryta ut flera år efter operation. Ett tecken då på att man har den kan vara att man är allmänt orkeslös och trött.
-- Varje doktor bör fråga sin patient om han eller hon har en reservdel i kroppen, uppmanade infektionsläkare Harriet Hogevik från Lund.
Det är till synes harmlösa bakterier som orsakar infektionen. Vi har dem överallt på huden. Det är när de kommer i kontakt med ett främmande material som opererats in i kroppen som de kan bli aggressiva och utveckla en unik överlevnadsstrategi.
Bakterierna klibbar fast vid materialet och bildar ett slags skyddande slem som gör att varken kroppens immunförsvar eller antibiotika kan rå på dem.
Har väl infektionen fått fäste går den inte att avhjälpa utan att reservdelen först opereras bort. Först då biter antibiotikan på bacillerna. Därefter kan patienten, i bästa fall, få en ny del inopererad.
Tidig behandling är enda sättet att få bukt med infektionen. Ett sånt samarbete finns redan i Linköping, enligt Lena Öhman, men det brister på många andra håll.
-- Det här kostar samhället enorma pengar och patienten mycket lidande.
Enligt Lena Öhman drabbas mellan 1 och uppemot höga 30--40 procent av alla som får ett främmande material inopererat i kroppen. Ju större operation som krävs för att sätta in reservdelen, desto högre risk löper man att drabbas.
Lena Öhman kunde inte precisera det totala antalet patienter som infekteras varje år eftersom mörkertalet är mycket stort. Men klart är att det är många. Allt fler av oss går omkring med reservdelar i kroppen; alltifrån konstgjorda knäleder och höftleder till pacemaker och konstgjorda hjärtan. Den som genomgår en stor hjärtoperation får ett bestående minne av den i form av den ståltråd som bröstkorgen sys ihop med.
Vid vanliga protesoperationer som höftled och knäled är det dock liten risk att få infektionen. Bertil Christensson, infektionsläkare från Lund, kunde peka på studier som visar att en halv procent av de sammanlagt 20 000 patienter som årligen får en ny höftled i Sverige, får infektionen. Byts knäet ut är risken något högre, en procent.
Att infektionen blivit vanligare beror framför allt på att allt fler riktigt gamla patienter får reservdelar. I dag är det mer regel än undantag att sätta in pacemaker som bot mot hjärtsvikt på en 90-åring. Byte av höftleder sker också långt upp i åren. Som gammal är man mer skör och extra känslig för infektion.