Frågetjänsten som går att hitta på webbadressen: www.infomedica.se har varit igång i fyra år. Antalet besökare har fördubblats sedan starten. I år beräknas det komma runt 25 000 frågor. Webbbsajten ägs av landstingen och Apoteksbolaget gemensamt. Alla som frågar doktorn får svar inom en vecka.
Vad händer när mötet mellan doktorn och patienten flyttar ut i cyperspace? När läkaren inte längre ges möjlighet att tolka det som patienten inte säger men kanske visar via sitt kroppsspråk. När det inte finns något tal, inga intryck av exempelvis doft och beröring som kan hjälpa läkaren att ställa diagnosen.
Klarar doktorn det mötet? Det var en av frågeställningarna på läkarstämman i Göteborg i går, på seminariet "Kroppspråk, talspråk, skriftspråk, datorspråk; klarar vi av det?" Göran Umefjord, familjeläkare från Härnösand var med och byggde upp tjänsten "Fråga doktorn" på nätet.
Göran Umefjord har själv svarat på tusentals frågor över nätet. Han fungerar också som koordinator, vilket innebär ansvar att se till att någon annan finns där för att svara på frågor när han själv inte kan.
Frågan från den anonyme pojken gav han som ett exempel bland andra på att patienterna han möter via nätet ofta skiljer sig åt från dem som söker på vårdcentralen.
Människor ställer också andra, betydligt mer känslomässigt laddade frågor än vad de skulle våga göra om de mött doktorn i verkligheten. Det knapphändiga innehållet och det faktum att patienten så gott som alltid är anonym gör att svaret på frågan om doktorn klarar att möta nätpatientens behov måste bli nej. I alla fall inte fullt ut.
Göran Umefjord anser att den viktigaste erfarenheten av läkartjänsten på nätet är att den lockar nya grupper av människor.
En enkät har också gått ut till användarna av läkartjänsten. Knappt hälften (46 procent) svarade att de aldrig hade vågat ta upp sin fråga om de varit tvungna att möta doktorn öga mot öga. Det var frågan för känslig för.
En viktig erfarenhet av nätet är också att dagens patienter är välinformerade. Det ställer nya krav på doktorn.
Vid seminariet betonades vikten av att använda ett tydligt och korrekt språk inom vården. Ett oklart språk oavsett om det är i tal eller i skrift innebär medicinska risker. Så har det varit och så kommer det att vara. Men det som i dag betraktas som korrekt är det kanske inte i morgon.
Med allt fler läkar--patientmöten som sker i cyperspace, kommer nätspråket att vinna terräng också i den skriftliga dokumentationen inom vården.
-- Vi kommer att få se helt andra journalanteckningr i framtiden, var flera på symposiet övertygade om.
Det är bara en fråga om tid när för nätet unika ord som 3vligt (trevligt) lr (eller) d (det) eller iofs (i och för sig) börjar dyka upp i vårdens journaler.
Och frågan är när doktorerna börjar krydda sina journalanteckningar med någon av alla de "smileys" som flitigt används i dagens kommunikation över nätet. Till exempel den här glada symbolen :-)