Arbetslivsinstitutet har genomfört en studie om säkerhetsarbete inom jord- och skogsbruket. Jämförelser har gjorts med fiskare, en annan olycksdrabbad yrkesgrupp.
-- Syftet var att pröva en metod med återkommande träffar i diskussionsgrupper för lantbrukare för att se om det går att påverka attityder mot ett större engagemang i säkerhetsfrågor och att öka aktiviteten i säkerhetsarbetet, säger docent Marianne Törner som lett studien.
Lantbruk i Sverige är numera i hög grad en enmanssysselsättning. Arbetet utförs ofta isolerat, arbetsdagarna under högsäsong kan bli mycket långa och vädret kan vara krävande. Sviktande lönsamhet kan dessutom medföra psykisk press. Dålig ekonomi hindrar investeringar i teknik som höjer säkerheten.
Arbetslivsinstitutet gjorde en enkätundersökning där 315 lantbrukare svarade på frågor om risker och säkerhet.
-- Drygt hälften i enkätundersökningen svarade att de under de tre senaste åren varit med om egen eller bevittnat annans olycka, noterar Marianne Törner.
Att enbart öka lantbrukarnas riskmedvetenhet leder inte självklart till säkert beteende visar studien.
-- Den som upplever att situationen inte kan förbättras kan i stället drabbas av kraftigt förhöjd stress. Det kan i sin tur leda till förnekelse av risken i strävan att reducera stressen, säger Marianne Törner.
Det farligaste män kan jobba med är gruvarbete enligt statistik från Arbetsmiljöverket. Att bygga hus är ganska riskfyllt liksom just jordbruk, jakt och fiske.
Säkrast för män är att arbeta i detaljhandel eller på bank och försäkringsbolag.
För kvinnor är arbete i stål- och metallindustrin särskilt olycksdrabbat. Nästan lika farligt är omsorgsarbete inom viss psykiatrisk vård och på behandlingshem.
Polisarbete ligger i statistikens mitt (av 39 branscher). Minst olycksdrabbade är kvinnor som sysselsätter sig med tvätt, hår- och kroppsvård.
Generell sett har jobben blivit säkrare. Antalet dödsfall i arbetsolyckor har minskat drastiskt sedan 1955. Då omkom 16 personer per 100 000 invånare mot en person år 2000.