Kammaråklagare Mats Eriksson menade i sin slutplädering att 22-åringen och två 18-åriga kvinnor anförde upplopp i närheten av Vasaplatsen i Göteborg, på kvällen den 15 juni. Enligt honom hade de tre ledande roller under kravallerna. Ingen av advokaterna ansåg dock att deras klienter hade anfört några upplopp.
På de filmer som visades för rätten ses de tre Linköpingsborna gestikulera mot folkmassan i korsningen Vasagatan--Aschebergsgatan.
Ingen av de tre, som på filmerna befinner sig precis framför en kedja av poliser, ses dock kasta några stenar.
Åklagarens tolkning ville ingen av ungdomarna gå med på. Samtliga förnekade brott, men medgav att de hade varit på platsen. 22-åringen förklarade sitt vinkande på följande sätt:
-- Jag ville ha kontakt med folk jag kände. Det var inte så kul att stå där ensam och jag tyckte vi skulle samla ihop oss.
22-åringen gjorde gällande att det fanns flera, icke namngivna, Linköpingsbor i den folkmassa som han vinkade åt.
Den ena av de två 18-åringarna, som enligt åklagaren vinkar åt folkmassan på filmerna vid inte mindre än 15 tillfällen, hade en likartad förklaring till sitt gestikulerande.
-- Jag ville gå därifrån när jag fick höra att nazister hade varit där. Därför vinkade jag åt mina kompisar för att visa att "här är jag, nu går vi härifrån".
På åklagarens fråga varför 18-åringen inte hade valt att lämna platsen svarade hon:
-- Jag ville inte gå ifrån min kompis. Jag var rädd att det skulle bli bråk.
18-åringen gjorde klart att hon tar avstånd från våld.
-- Jag är emot våld. Jag ville inte att det skulle hända något.
Även den andra 18-åringen förnekade att vinkandet hade haft något våldsamt syfte.
-- Jag ville att gruppen skulle hålla ihop i den röriga situationen. Jag förstår inte dem som kastar sten, sade hon.
Förutom upploppen vid Vasaplatsen har de tre ungdomarna åtalats för andra brott i samband med EU-toppmötet. Under den första rättegångsdagen erkände 22-åringen att han hade kastat två gatstenar mot poliser vid Hvitfeldtska gymnasiet den 14 juni.
De två kvinnorna ska också, enligt åklagaren, ha deltagit i de våldsamma upploppen vid Götaplatsen på dagen den 15 juni. En av 18-åringarna har erkänt att hon gjort sig skyldig till våldsamt upplopp vid det tillfället, medan den andra bedyrat sin oskuld.
Åklagaren var självsäker i sin slutplädering när han sammanfattade målet.
-- Allt som jag har påstått syns på filmerna, sade Mats Eriksson.
Om åklagaren får som han vill kommer 22-åringen att dömas till fyra års fängelse. De bägge 18-åringarna vill han ska dömas till två års fängelse. Om de tre skulle frias från att ha anfört upploppen vid Vasaplatsen var åklagaren beredd att pruta ett år på straffet för samtliga.
-- Något annat straff än fängelse kan inte komma i fråga, sade åklagaren.
De tre advokaterna hade dock starka invändningar mot åklagarens hårda inställning.
-- Advokat Svante Arenius, som försvarar 22-åringen, jämför med Linköpings tingsrätts dom mot de 30 husockupanterna.
-- Husockupanterna fick villkorliga domar och skyddstillsyn för våldsamt upplopp. Men här är det tal om betydligt hårdare straff. Det är inte rimligt och det är mycket anmärkningsvärt, sade Svante Arenius till Corren i en paus.
Svante Arenius misstänker att tingsrättens många fängelsedomar efter toppmötet kan ha ett samband med den upprörda stämningen i staden efter de våldsamma händelserna.
-- Tingsrätten har sett allt som hänt i Göteborg. Det har upprört. Men jag menar att en domstol måste se till varje enskild person när den ska ta ställning till om brott har begåtts.
Advokat Anders Berglund, som försvarar en av 18-åringarna, noterade också att Göteborgs tingsrätt har dömt ut hårda straff efter EU-kravallerna.
-- Jag vill varna rätten för att statuera exempel, sade Anders Berglund som yrkade att hans klient helt skulle frikännas.
Straffskalan för våldsamt upplopp sträcker sig från dagsböter upp till fängelse i fyra år.
Göteborgs tingsrätt meddelar dom den 31 januari.