-- Hatreaktionen blev stor, våldsam och varande och gick igenom hela samhället och således också in i domstolsväsendet.
Så beskriver författaren och journalisten Jan Guillou den stämning som präglade Sverige efter kravallerna.
-- Vad man kunde vänta sig var kanske att tingsrätterna skulle döma till uppseendeväckande tunga påföljder. Men sen inträffade inte det som brukar vara fallet i såna här upphetsade lägen, att hovrätten normaliserar domarna. Här traskade hovrätten på i samma stil.
Det får konsekvenser på sikt, menar Guillou.
-- Alldeles för många ungdomar får rätt i sina allra mest konspiratoriska föreställningar om staten och demokratin. Så det blev en mer djupverkande effekt än vad åtminstone jag trodde från början.
Vad blir följderna för samhället?
-- Den fråga man kunde ställa omedelbart efter upploppen var om det fanns risk i Sverige för att någon liten förvillad ungdomsgrupp skulle övergå till terrorism som för 20--30 år sen i Italien, Frankrike, Belgien och Tyskland. Under de åren, när terrorismen var stor i Europa, så uppstod den aldrig i Sverige.
Guillou menar att det bland en del ungdomar i dag finns ett våldsromantiskt inslag som inte fanns i Sverige på 1960- och 70-talet.
-- Maskeringar och föreställningar om att man drar i fält.
Högsta domstolen (HD) kom nyligen med en dom där man rejält sänkte straffet för en av de upploppsdömda.
Jan Guillou anser att man här kunde förutse samma mekanismer som i andra uppmärksammade rättsprocesser.
-- Det är en kolossal upphetsning i samhället och tingsrätten dömer bort i tok i överensstämmelse med den förhärskande lynchopinionen. Och detta inträffade med det rättsliga efterspelet i Göteborg.
-- Men här krävdes det tydligen längre betänketid för den juridiska domstolseliten att lugna ner sig.
Skälet till detta var, menar han, att det fanns en så stark enighet kring detta.
-- Det var en total konsensus från mig till Svenska Dagbladet.
-- Från mitt perspektiv, från vänster, så kom omedelbart terrorismens epok på 1960- och 70-talet i sinnet. Vi var då övertygade om att ingenting hade kunnat skada oss mer än en Baader-Meinhofutveckling i Sverige. Det där kom tillbaks när vi betraktade de här lymlarna i Göteborg. De gör det farligaste som finns för en vänsterorganisation, att flirta med terrorismen.
I Köpenhamn vill polisen förbjuda demonstrationer under toppmötet i höst.
-- Upptrappningen har ju nått en nivå där man på allvar måste kalkylera med ett visst antal dödade demonstranter eller poliser. Och det kan ju bara inte fortsätta. Problemet är att den här utvecklingen av våldsamma demonstrationer sker samtidigt som västvärlden gett sig in i ett mycket diffust krig mot terrorismen. Det är en alldeles uppenbar risk att demonstranter kommer att kunna sorteras in under terroristdefinitioner.
Suzanne Wennberg, professor i straffrätt vid Stockholms universitet, har reagerat över domarna mot åtta ungdomar i den så kallade sambandscentralen.
-- De dömer flera personer kollektivt. Det kan man göra men då måste man ändå försöka individualisera och det tycker jag att de har varit dåliga på. Det här är ett flertal individer och de har handlat under flera dagar. Och de som agerat flera dagar innan upploppen bröt ut, visste de vad som skulle komma att hända?
De åtta ungdomarna dömdes för medhjälp till våldsamt upplopp.
-- Det är ett unikt mål, det brukar vara gärningsmannaskap man dömer kollektivt. Jag har inte sett något annat exempel där man dömt flera personer för en kollektiv medhjälp. Genom det kollektiva dömandet slipper man vissa problem. Slår man ihop alla och formulerar deras gärning kollektivt då får man med alla. Och det tycker jag är väldigt diskutabelt ur rättssäkerhetssynpunkt.