Det började den 14 april 1927 då den första serietillverkade bilen med smeknamnet Jacob rullade ut ur fabriken på Hisingen.
Flera andra projekt stannade under årens lopp vid prototyper eller lades ned sedan bara ett fåtal exemplar tillverkats.
Många av de gångna årens modeller finns att beskåda på Volvomuseet på Arendalsområdet några kilometer från Torslandafabriken.
Kungens PV 60-46, som han fick i 50-årspresent, och Selma Lagerlöfs PV 56 från 1938 är bara ett par exempel på bilar som väcker intresse hos de 50 000 besökare som varje år kommer till museet.
-- När det öppnade för några år sedan trodde man att som mest 25 000 besökare skulle komma varje år, säger föreståndaren Heintz Linninger, som med entusiasm och företagsamhet medverkat till att många rariteter renoverats och kommit på plats i utställningshallarna.
Hans senaste förvärv är för övrigt ett Viggenplan.
Sedan tidigare finns ett Drakenplan i museet.
Anledningen till flygintresset är förstås att Volvo Aero i Trollhättan tillverkar motorer åt flygvapnet.
Volvo har också tillverkat taxibilar, bland andra den berömda "Suggan" från början av 1950-talet som användes långt in på 1970-talet.
I ett speciellt rum förvaras några av de bilar som tillverkades och lackerades i en speciell röd färg åt förre Volvochefen Pehr G Gyllenhammar som 1971 efterträdde Gunnar Engellau.
Hans förkärlek för den röda färgen kom dock så småningom i konflikt med kravet på säkerhet, då höga chefer för börsnoterade företag riskerade att utsättas för attentat eller kidnappning.
-- I fortsättningen fick Gyllenhammar, som gärna själv körde, åka i bilar med diskretare framtoning, berättar Linninger.
I hallarna finns förstås också Volvo Sport från 1955, som tillverkades i plast men som lades ned efter 67 tillverkade exemplar på grund av tveksam kvalitet och dålig efterfrågan, och Volvo P 1800 som "Helgonet" Roger Moore använde i den kända tv-serien.
Volvos deltagande i motorsporten har fått en speciell avdelning. PV-bilarna rattades till internationella framgångar av bland andra Tom Trana och Gunnar Andersson.
Volvo presenterade 1933 en handgjord framtidsmodell som hade tillverkats för ett testa marknaden för en avancerad strömlinjeformad bil. Den kallades Venus Bilo och väckte enorm uppmärksamhet.
Ett par år senare var det dags för PV 36 som också var långt före sin tid. Alltför långt skulle det visa sig eftersom den avancerade strömlinjeformen inte lockade mer än 500 köpare. Bilen fick namnet Carioca efter en sydamerikansk dans som då var på modet.
-- Till skillnad från vad som var vanligt var lyktorna integrerade i karossen, men Volvo fick på grund av det svala mottagandet återgå till utanpåliggande lyktor i kommande modeller, berättar Linninger.
Det stora lyftet för Volvo som personbilstillverkare var PV 444 som visades upp 1944. Den åsattes ett pris på 4 800 kronor, men när leveranserna började 1947 var kontrakten värda två--tre gånger så mycket. Många gjorde sig en hacka på att sälja dem vidare.
Nästa stora lyft kom 1956 med Volvo Amazon. Volvo hade redan med PV 444 börjat exportera bilar till USA så vägen var väl förberedd när Amazonen väl kom.
Ett par år senare presenterades PV 544, en moderniserad version av 444-modellen avsedd att komplettera personbilsprogrammet.
Därpå följde bland andra Volvo 140 (1966), Volvo 760 (1983), Volvo 740 (1984), Volvo 480 (1985), Volvo 440 (1988), Volvo 940/960 (1990), Volvo 850 (1991), Volvo S/V 40 (1995), Volvo C 70 (1996), Volvo S 80 (1998) följd av V 70 och S 60 samt stadsjeepen XC 90 (2002).
Redan året efter det att legendarerna Assar Gabrielsson och Gustaf Larson dragit igång personbilstillverkningen 1927 kom den första lastbilen.
Det dröjde sedan till 1949 innan Volvo tillverkade fler personbilar än lastbilar och bussar.