De väller in över gränsen, de invaderar norra Bohuslän och delar av Värmland, de köper hus, fritidshus, båtar, bilar, mat, vin och tobak.
Rapporterna har duggat tätt under sommaren om norrmännens invasion. Gränshandeln når ständigt nya svindlande höjder.
De norska tidningarna åker till Sverige och jämför matpriser -- och uppmanar jublande sina läsare att fylla kundvagnen hos svenskarna.
I en av Norges största tidningar, Aftenposten, kräver bekymrade representanter för Handels- och servicenäringens huvudorganisation (HSH) att gränshandeln måste begränsas.
Enligt en uträkning som HSH har gjort så gjorde norrmännen av med 400 miljoner norska kronor i Sverige i juli. Siffrorna baserar sig på norska uttag i 200 svenska bankomater i Strömstadsregionen, samt inväxling av norska kronor till svenska i norska banker i gränsområdet.
I samma tidning debatterar läsarna i hetsiga ordalag om huruvida gränshandeln bör stoppas eller ej.
Någon föreslår gränsavgifter, högre straff för smuggling och lånestopp för köp av egendom i utlandet. Men de flesta applåderar möjligheten att kunna handla billigt.
Att enskilda svenska handlare i Strömstad tjänar storkovan, det råder det ingen tvekan om. Men de stora vinnarna är norrmännen själva -- och den svenska staten. Det tycker näringslivsutvecklaren i Strömstads kommun, Björn Alm.
-- Vi levererar ungefär två tre miljarder i direkta och indirekta skatter per år till stadskassan. Jag tycker att vi gott kunde få en anvisningsprovision eftersom vi förmedlar så mycket pengar, säger Björn Alm.
Var tredje norrman har under sommaren varit på shoppingtur i Sverige, visar en undersökning som gjorts av Senti-norsk stati-stikk. Norrmännen handlar för tio miljarder kronor per år i hela Sverige.
-- Vi har gjort en blygsam uppskattning att 30--40 procent av dessa miljarder spenderar de här i Strömstad. Och en mycket stor del av det som inhandlas är alkohol och tobak, varor som det är hög skatt på.
Förutom de fördelaktiga priserna på mat, sprit och tobak, som inte sällan handlar om halva priset jämfört med i Norge, så har de smarta och penningstarka norrmännen också vett att utnyttja situationen på andra sätt.
-- När de norska företagen insåg vad som höll på att hända i Strömstad så skyndade de hit. Men de svenska företagen verkar fortfarande inte ha fattat, suckar Björn Alm lite uppgivet.
Enligt honom är det trots allt för många av de norska kronorna som spenderas på mat, hotell- och restaurangbesök som vänder tillbaka till grannlandet. Vart sjunde aktivt företag i Strömstad är norskt.
I värmländska Charlottenberg, i Eda kommun, startar snart bygget av två stora köpcentra på 14 000 respektive 27 000 kvadratmeter. Båda är norskägda.
Eda kommun med sina knappt 9 000 invånare försöker hoppa på tåget.
-- Det här kommer naturligtvis sluka en hel del arbetskraft och vi måste hänga med och bygga bostäder och utöka vår kommunala service. Vi tittar på möjligheten att bygga modulhus för ungdomar med små lägenheter och ADSL indraget, säger Jonas Carlsson, vd för kommunens och näringslivets samägda bolag Eda Utveckling AB.
Ungdomarna i trakten är svåra att hålla kvar. Många flyttar till Arvika eller veckopendlar till Norge för bättre löner.
Eda samarbetar med norrmännen kring uppbyggnaden av gränsstationen, kallad Gränsetjänsten, där gemensamma tjänster kring bland annat export och import ska tillhandahållas. Ett av Gränsetjänstens stora intresse är att överbrygga de handelshinder som finns.
-- Utländskt företagande är både ett hot och en möjlighet. De får ju inte sluka oss helt, säger Jonas Carlsson.
I både Strömstad och Eda ökar inflyttningen av norrmän, men de flesta som köper hus är sommargäster. Minst 80 procent av fritidshusen som säljs köps av norrmän.
Strömstad är en av de kommuner som bygger mest bostäder per invånare och år för närvarande. Mest byggs hyresrätter till svenskarna, så att de ska kunna bo kvar.
-- Vi har oftast inte möjlighet att hosta upp två miljoner kronor för ett fritidshus, som norrmännen kan göra, säger Björn Alm.
I juli handlade norrmännen för 400 miljoner norska kronor Strömstadstrakten.
Den norska handeln i Strömstadsregionen har därmed ökat med 25 procent i juli jämfört med samma månad förra året.
En korg med 30 vanliga matvaror och tobak är ungefär 38 procent billigare i en svensk mataffär än i en norsk lågprisbutik. Allra mest fördelaktigt är det att köpa köttprodukter; det svenska priset ligger upp till 60 procent under det norska.
Under perioden 1990--2000 var Strömstad/Tanum-området en av de snabbast växande regionerna i Sverige. Området låg då på 10:e plats av 81 jämförda arbetsmarknadsregioner.
De senaste fem åren har gränshandeln ökat med 260 procent, enligt Servicenäringens huvudorganisation i Norge. (TT)