Stina tittar försiktigt ut genom dörren när Lotta Djärv öppnar utifrån.
- Vad vill ni? tycks hon tänka. Var försiktig med mina ungar!
Fyra gråsvarta skyddslingar trycker tätt intill hennes bakben. De föddes hemma hos Lotta Djärv på Lövgården i Degerön norr om Motala för tre veckor sedan.
Dvärggetter har bara två spenar och ska egentligen inte kunna få mer än två ungar. Fyra är mycket ovanligt.
- De kom några veckor för tidigt och jag hade ingen aning om vad jag skulle göra, säger Lotta. Jag kastade av mig tröjan och torkade dem med den, sedan stoppade jag in dem i min arbetsoverall och värmde dem mot kroppen.
En kompis föreslog att killingarna skulle bo i potatiskällaren.
Så Lotta bäddade med hö och halm och installerade en värmelampa med infrarött sken. Stina får extra morötter och knäckebröd, som det anstår en nyförlöst get-mamma. Hennes killingar får extra lamm-välling i nappflaska.
Den stolte pappan, bocken Elvis, får betrakta sin familj på avstånd. Han är lite för stark och burdus för att komma nära. Tillsammans med kollegan Emil har han en egen hage i andra änden av trädgården.
Också Elivs bror Micke är en produktiv bock. Nyligen fick han och kon Mi fyrlingar. Familjen bor på Valla gård i Linköping.
- Det är extra kul, särskilt som det är så ovanligt att de föder fler än två, säger Lotta.
Familjen Djärv-William skaffade Stina när de flyttade till Degerön. Tomten var igenväxt av hallonsly och en get skulle göra underverk, menade en bekant.
- Vilken teknik, konstaterar Lotta. De äter kliniskt rent på ett nafs!
Stina hade rykte om sig att vara en problemget som inte kunde lämna kompisarna i hagen i fred.
- Märkligt, säger Lotta. Sedan hon kom hit har hon tagit hand om de andra getterna och ser till att alla får mat.
Sex getter, förutom killingarna, bor numera på Lövgården - Ida, Stina, Frida, Blixta, Elvis och Emil. Lotta har pluggat sig till hur de ska skötas.
- Här i familjen behöver vi ingen tv längre. Det är full underhållning att leka med getterna.
De fyra ganska kavata killingarna har vant sig vid besöket och hoppar omkring i den blöta nysnön utanför potatiskällaren.
Stina tycks vara en förståndig mor. Hon tuggar långsamt i sig en morot och betraktar sina barn. En liten kille och tre tjejer har hon att hålla ordning på. Tålmodigt står hon stilla när de kivas om spenarna.
Två gånger om dygnet, klockan sju och vid midnatt, får hon hjälp av Lotta med matningen. Lamm-välling tycks gott och fyrlingarna växer så att det knakar.
Ett stenkast bort kliver Elvis nöjt omkring i snön. Kanske är han medveten om att han är en unik förälder.