Frågan om ett tågstopp i Godegård har varit aktuell länge. Men varje gång invånarna försökt få besked har det varit nobben.
"Det är för dyrt, det är för få invånare, det finns inget underlag".
Så har det låtit.
Men medlemmarna i Bygderådet har inte gett upp. Man kämpar vidare och samlar argument, gång på gång.
Nu gör arbetsgruppen ett nytt försök.
– Vi har trappat upp arbetet, plockat fram mycket ny information och vässat argumenten.
Det säger Johan Nopp som sitter i arbetsgruppen tillsammans med Jonas Nordén och Olle Carlsson. Han påpekar att frågan är ännu hetare nu, när arbetet med att bygga ut till dubbelspår från Jakobshyttan norr om samhället ner till Degerön. En sträcka på cirka 13 kilometer.
– Knäckfrågan är att bygga en perrong, säger Jonas Nordén. Byggs bara den är vi säkra på att de som trafikerar sträckan också kommer stanna tågen här.
Han säger att ett perrongbygge skulle kosta cirka 5 miljoner.
– Den kostnaden har kommunen lovat att hantera. De siffror man tidigare pratat om, cirka 50 miljoner för en station, är bara skrämselsiffror för att man inte vill hantera frågan.
Men. För det finns ett men. Eller egentligen flera.
Olle Carlsson:
– Det märkliga i det här är att regionerna, i Örebro och Östergötland, via sina kollektivtrafikmyndigheter, måste säga ja till ett sånt bygge. Trots att de egentligen inte har med det alls att göra, i alla fall inte vår region här i Östergötland. Regionerna förbinder sig inte att starta någon kollektivtrafik bara för att de säger ja till en perrong, ändå är det de som till stor del avgör frågan.
Ett av de starkaste argumenten man för fram är att upptagningsområdet av potentiella resenärer är stort, betydligt större än vad som diskuterats tidigare.
– Man måste se verkligheten som den är, säger Jonas Nordén. Man har hela tiden pratat om att det bara bor cirka 200 personer i samhället och att det är ett för litet underlag. Det förstår vi också. Men verkligheten är att 7 000 personer i gränslandet skulle få Godegård som sin närmaste tågstation. Det kan man inte blunda för.
Han fortsätter:
– Man kan inte klippa informationen vid länsgränsen, bara för att det är en administrativ gräns. Verkligheten slutar inte där. Det är tyvärr alldeles för många som fattar beslut som inte tänker längre än ansvarsområdet geografiskt och då missar man hela möjligheten att utvecklas tillsammans.
Gruppens medlemmar betonar att det inte bara handlar om ett tågstopp i Godegård.
– Det handlar om att knyta samman två regioner och skapa utveckling mellan Örebro och Östergötland. Det här berör inte bara Godegård. 13 småorter och fyra kommuner har ett stort intresse i den här frågan, säger Johan Nopp. Tjällmo, Zinkgruvan, Åmmeberg, Igelfors med flera.
Jonas Nordén fyller i:
– Klimatfrågan är också på tapeten på ett helt annat sätt idag än för bara sju år sen, bland annat genom Agenda 2030 där Sverige pekat ut järnvägen som en viktig del för att nå 17 globala miljömål. Här har regionerna ett ansvar att jobba med planen.
Gruppen säger att de fått ett besked från Trafikverket, vid ett möte, att om det finns tåg som är villiga att stanna ska det byggas en perrong i samband med dubbelspårsutbyggnaden.
– Tågab har skriftligt intygat att de vill stanna här på deras linje, säger Johan Nopp. Samtidigt säger Trafikverket i nästa andetag att det är regionerna som ytterst bestämmer, trots att de egentligen inte alls har med det att göra. Hur kan man lägga över ett bestämmandeansvar på det sättet?
Olle Carlsson:
– Regionerna förbinder sig inte till någonting genom att säga ja, det är inte förenat med några kostnader alls. Den polletten tror jag inte har ramlat ner ännu.
Byggandet av dubbelspår mellan Jakobshyttan och Degerön har påbörjats och ska vara klart 2024. Gruppens inställning har varit att försöka få till ett bygge av perrong när det är klart, eftersom besked de fått sagt att det är besvärligt att ändra i den befintliga järnvägsplanen. I så fall kan en station vara klar först två år senare.
– I praktiken behöver man då riva en del av det Trafikverket just byggt, en bullervall, för att få plats med en perrong. Man kan tycka att det är kapitalförstöring att först bygga något som man sen direkt river.
En station i Godegård kan då vara klar runt 2026. Och Bygderådsordföranden Martin Hjelmar är optimistisk:
– Jag tror på det här. Argumenten talar egentligen för sig själva.