Vid midnatt i går slutade deltidsbrandkåren i Godegård att ta emot larm. Trots att nedläggningen började förberedas redan förra hösten är bitterheten fortfarande påfallande inom deltidskåren.
-- Det pratas om att sänkt ambitionsnivå nu ska gälla för Godegård. Men som jag ser finns det nu ingen ambition alls för skyddet här. Det är en total nedläggning, säger förre deltidsbrandmannen Mikael Svensson.
Räddningschefen Anders Åberg i Motala säger sig ha förståelse för reaktionen.
-- Jag skulle också vara upprörd som deltidsbrandman där. Beredskapen blir sämre. Men det är ytterst ett politiskt beslut. Säkerheten i området bedöms kosta för mycket i förhållande till de värden som ska skyddas, kommenterar han.
Runt en miljon sparas på att lägga ner den ständiga beredskapen för en förman och två brandmän i Godegård. Totalt fanns fyra 1 + 2-grupper på Motala kommuns avlöningslista.
Samtidigt minskas deltidsstyrkan i Tjällmo med en person till 1 + 3-grupper. Men Mikael Svensson förstår inte matematiken -- i Tjällmo ska ändå ingen sluta eftersom resurserna fördelas om från fyra till fem grupper.
-- Totalt handlar det ju fortfarande om 20 gubbar. Dessutom har deltidskåren i Borensberg extrafolk inne på dagtid och i Motala har det anställts brandingenjörer. Pengar finns tydligen, men inte till Godegård, säger Mikael Svensson.
Anders Åberg menar att ersättningen ändå sjunker med färre personer inblandade per skift i Tjällmo. Och i Borensbergsfallet förklarar han att extrapersonal ryckt in vid vakanser.
-- Att tills vidare behålla alla i Tjällmo innebär också lägre avvecklingskostnader. Skulle vi säga upp nu och vara hänvisade till las-reglerna, skulle vi få säga upp förmän och sedan ända få ersätta pensionsavgångar.
Enligt Åberg kommer inte heller Motala att undgå besparingar. I nästa steg vill politikerna särskåda larmcentralen och de stabsstyrkor som vid utryckning stannar kvar på stationen.
I fortsättningen ska Tjällmo deltidskår och huvudstyrkan i Motala åka på larm i Godegård.
Statistiskt kommer det att ske mellan åtta och tre gånger per år vid brand om man ser till de senaste sex åren.
Bränder, olyckor och skadeverkningar därav ska i stället bemästras med förebyggande åtgärder, information.
Den dominerande sysslan för Godegårds deltidskår under senare år, har varit att åka på sjukvårdslarm och göra en första insats i väntan på ambulans, så kallade IVPA-larm. Tolv sådana insatser i år och nitton förra året.
En möjlighet att upprätthålla den hjälpen var att bilda ett frivilligt och oavlönat brandvärn. Men ingen av deltidsbrandmännen eller någon annan i Godegård var intresserad.
-- Jag förstår dem. Ingen hade varit skyldig att ha sitt larm påkopplat och skulle det hända något i ett sådant läge, skulle man utsättas för fruktansvärda samvetskval efteråt. Sedan är det ju få av dagens deltidsmän som är hemma dagtid. De flesta jobbar någon annanstans, säger Anders Åberg.