Det är kunder som Bertil Svensson som behövs för att rädda lanthandeln i Godegård.
För fyra år sedan flyttade han från Godegård till Motala. Trots det har han hela tiden fortsatt att veckohandla i Godegårdsbutik-en.
Varje måndag eller tisdag infinner han sig hos inne-havarna Annika Svensson och Merja Mikkola och handlar det nödvändiga matbehovet för sig, sin son och, varannan vecka, också för sin dotter.
Han brukar lämna butiken med tre rejäla påsar. När Corren är med och handlar stannar notan på drygt 400 kronor.
Bertil Svensson är egenföretagare i plåt- och byggnadssmidesbranschen.
Hans föräldrar bor kvar i Godegård. Att hälsa på dem är den huvudsakliga anledningen till veckobesöken på uppväxtorten.
Att samtidigt handla i butiken har blivit en bekväm tradition, men som även har rent sociala förtecken.
-- Till 99 procent hittar jag vad jag behöver för veckobehovet. Det enda jag kan komma på som saknas är väl exotiska frukter. Men hur ofta behöver man sånt?
-- Att handla här är dess-utom ett sätt att hålla kontakten med det övriga livet i Godegård. Under den period när lanthandeln var nedlagd märktes det att en naturlig mötesplats saknades, säger Bertil.
Godegårdsbutiken är liten och ligger i glesbygd. Med automatik hamnar den i den i lägsta rabattklassen hos leverantörerna. För kunden innebär det i snitt cirka åtta procents högre priser än i storbutikerna i Motala.
-- Men de som inte utnyttjar att det finns en affär här är dumsnåla. Om den försvinner dör bygden ut. Det drabbar skolan och fastighetsvärdena.
Själv tror Bertil Svensson att det i längden skulle bli dyrare för honom att handla på Ica Maxi eller Coop Forum i Motala.
-- Visst går även jag dit. Men om det så bara gäller att köpa en liter mjölk så brukar jag ändå komma därifrån 800 kronor fattigare. Det blir cd-skivor och en massa annat som man kanske egentligen inte behöver.
Bertils dotter Stina har björnkoll på läget för "Handlarn" i Godegård. Veckorna hon är hos in mamma bor hon på våningen ovanför affären.
-- Ja, det har blivit färre bilar på parkeringen här utanför, rapporterar hon.
Förra veckan hölls krismöte om butikens framtid. Handla mer på hemmaplan, annars försvinner affären, löd det allvarliga budskapet.
Gav det någon effekt? Lite kanske, men det är för tidigt att dra några slutsatser för framtiden, anser Merja Mikkola och Annika Svensson.
-- Det vi sagt förut gäller fortfarande. Vi ger det här två månader till, sedan måste vi kanske slå igen, säger båda.
Bertil Svensson köper resonemanget, trots det trivsamma med att regelbundet återse hembygden och handla.
-- Jag har sagt åt dem tidigare att slå igen. De måste också ha jobb som de kan leva på. Det kan de inte i dag och de ska inte ägna sig åt välgörenhet. Godegårdsborna får stå sitt kast.