Nedläggningen av däckfabriken i Gislaved blir dyrare än vad Continental räknat med. Det menar löntagarkonsulterna som granskat nedläggningsplanen.
När delar av rapporten presenterades av Industrifacket på onsdagen framgick det också att svensk trygghetslagstiftning och bristande flexibilitet på arbetsmarknaden anförts som skäl för nedläggningen.
Industrifackets klubbordförande Kaarle Heino drar slutsatsen att effekterna av de svenska ersättningsreglerna för sjukfrånvaro och föräldraledighet inte är någonting som gillas av de tyska ägarna.
Med den låga arbetslösheten i regionen anser företagsledningen att det saknas incitament för arbetssökande att ställa upp på konjunkturanpassad arbetstid och andra flexibla arbetsformer.
När rapporten presenterades vid en presskonferens skedde det med med begränsningar för siffermaterialet efter påtryckningar från Continental om att inte röja affärshemligheter.
Konsulterna anser sig kunna visa att Continentals beräkningar av nedläggningskostnaderna inte håller utan att priset blir dubbelt så högt.
Enligt tidningen Dagens Arbete skulle de hamna på 800 miljoner kronor. I summan ingår medel för att främja nya arbetstillfällen i kommunen efter nedläggningen. De årliga besparingarna bedöms också bli mindre än Continental beräknat.
Continentals reaktion är att siffrorna i löntagarrapporten kan vara riktiga men att de ändå tar risken att lägga ned och flytta produktionen, säger Kaarle Heino.
Han tillbakavisar företagsledningens uppfattning att det inte går att driva en däckfabrik som bara tillverkar 3-4 miljoner däck om året med lönsamhet. Continental tillverkar 75 miljoner däck om året och uppges ha en överkapacitet på 5 miljoner däck.
Gislavedfabriken har snart funnits i hundra år och har hela tiden varit lönsam, säger Heino, som påpekar att Continental har en fabrik utanför Hannover som bara tillverkar 1,5 miljoner däck om året, men där satsas det också på forskning och utveckling.