När delar av rapporten presenterades av Industrifacket på onsdagen framgick det också att svensk trygghetslagstiftning och bristande flexibilitet på arbetsmarknaden anförts som skäl för nedläggningen.
Industrifackets klubbordförande Kaarle Heino drar slutsatsen att effekterna av de svenska ersättningsreglerna för sjukfrånvaro och föräldraledighet inte är någonting som gillas av de tyska ägarna.
Med den låga arbetslösheten i regionen anser företagsledningen att det saknas incitament för arbetssökande att ställa upp på konjunkturanpassad arbetstid och andra flexibla arbetsformer.
När rapporten presenterades vid en presskonferens skedde med det med begränsningar för siffermaterialet efter påtryckningar från Continental om att inte röja affärshemligheter.
Konsulterna anser sig kunna visa att Continentals beräkningar av nedläggningskostnaderna inte håller utan att priset blir dubbelt så högt.
Enligt tidningen Dagens Arbete skulle de hamna på 800 miljoner kronor. I summan ingår medel för att främja nya arbetstillfällen i kommunen efter nedläggningen.
De årliga besparingarna bedöms också bli mindre än Continental beräknat.
-- Continentals reaktion är att siffrorna i löntagarrapporten kan vara riktiga men att de ändå tar risken att lägga ned och flytta produktionen, säger Kaarle Heino.
Han tillbakavisar företagsledningens uppfattning att det inte går att driva en däckfabrik som bara tillverkar 3--4 miljoner däck om året med lönsamhet. Continental tillverkar 75 miljoner däck om året och uppges ha en överkapacitet på 5 miljoner däck.
-- Gislavedfabriken har snart funnits i hundra år och har hela tiden varit lönsam, säger Heino, som påpekar att Continental har en fabrik utanför Hannover som bara tillverkar 1,5 miljoner däck om året, men där satsas det också på forskning och utveckling.
Finländska Nokian Tyres tillverkar 6 miljoner däck om året, men investerar tre gånger så mycket som i Gislaved.
Nokian Tyres har också av löntagarkonsulterna bedömts som en idealisk framtida ägare.
Men det som nu diskuteras är det förslag som Kjell Nilsson och en grupp industrimän lagt fram om fortsatt drift med vinterdäcken som bas. Det är dock oklart hur många av de 774 jobben som skulle räddas med en sådan lösning.
I den planerade satsningen ingår också marknadsföring på de ryska och nordamerikanska marknaderna.
Kaarle Heino anser inte att Continental kan flytta produktionen från Gislaved med bibehållen kvalitet och miljöanpassning.
Gislaveddäcken tillverkas exempelvis utan giftig högaromatisk så kallad HA-olja i slitbanan.
Dessutom finns det risk att Continental förlorar marknadsandelar i Norden om däcken tillverkas någon annanstans.
Förutom i Tyskland och Frankrike tillverkar Continental också däck i låglöneländer som Portugal, Tjeckien och Rumäninen.
Centrala förhandlingar om nedläggningsbeslutet är planerade till den 6 mars.
Svenska banker bryter systematiskt mot lagen när kunder ska föra över pengar till konton i utlandet.
Och det tar alldeles för lång tid för pengarna att komma fram, tycker en missnöjd finansminister Bosse Ringholm.
-- Om det inte sker väsentliga förbättringar så har bankerna ett lagstiftningshot hängande över sig, som jag uttalade förra sommaren. De måste ta rejäla kliv framåt, säger Bosse Ringholm.
Sommaren 2001 konstaterade EU-kommissionen att svenska banker är långsammast i hela EU på att flytta pengar till konton till andra EES-länder. Mellan fyra och fem dagar tog det, mot tre för bankerna i andra EU-länder.
Sedan dess har bankerna bättrat sig något, visar en ny rapport från Finansinspektionen (FI). Bland de undersökta bankerna är det bara SEB som utmärker sig genom att fortfarande ligga på 4--5 dagar, mot 2--3 för de andra.
-- Man kan ju utgå ifrån att bankerna använder modern datateknik, säger Bosse Ringholm som "inte kan begripa" varför det tar så lång tid att göra utlandsöverföringar vid disk. Han tror att det är för att tjäna pengar som bankerna är långsamma.
Det som bankerna får mest kritik för efter FI:s undersökning är dock de systematiska lagbrott de begår när de inte ger ordentlig information till de kunder som vill flytta pengar till utländska konton. Inte heller följer bankerna den regel som förbjuder avdrag för kostnader från överfört belopp, vilket i praktiken innebär det att mottagaren ibland får betala för överföringen.
-- Fullständigt oacceptabelt. Med tanke på att lagen har funnits sedan 1999 är det anmärkningsvärt att bankerna inte hunnit anpassa sig, säger Kerstin af Jochnick, avdelningschef på FI.
Bankerna måste nu genast utbilda sin personal och ta fram informationsmaterial.